Föreläsningen 23 april 2009 hade titeln: ”Entreprenörskap i spåren av offentlig sektors omvandling”, med undertiteln ”Dagsläge, fallgropar och frågetecken.”. Föreläste gjorde Malin Tillmar, docent vid Linköpings universitet.
Tillmar inledde med att kommentera den gängse bilden av entreprenören. Om man letar efter en entreprenör bland clipart-bilder hittar man en man med hjälm – en byggare.
– Det här är lite olyckligt, vi måste bredda bilden av vad en entreprenör är, sa Malin Tillmar.
Hon efterlyste också en breddning av begreppet entreprenörskap, som fortfarande ofta får en ganska snäv definition i betydelsen företagande. Men entreprenörskap hittar vi inom alla sektorer: bland företagare, privatanställda, offentligt anställda och bland dem som verkar inom ideell sektor.
– Med detta sagt, kommer jag ändå att ägna större delen av den här föreläsningen åt företagen som verkar i den offentliga sektorn.
Hon poängterade vidare att det här med offentligt kontra privat inte är någon lätt sak. Vad pratar vi om när vi gör distinktionen? Pratar vi om vem som finansierar? Om vem som har huvudmannaskapet? Eller om vem som är utförare?
– Mycket ligger och skvalpar mellan offentligt och privat, det finns många blandformer.
Hur ser då företagsmöjligheterna ut inom den offentliga sektorn? Det vill säga vilka möjligheter har företagen att komma åt de offentliga medlen? Visst ökar dessa möjligheter, menade Tillmar. Men variationerna är enorma över landet. Merparten kommuner har exempelvis inte hemtjänst i enskild regi.
– Det här är viktigt att ha med sig. Det sker mycket i Stockholm, men det ser helt annorlunda ut i övriga landet.
Skillnaderna är också stora mellan olika branscher. Missbrukarvården har högst andel privata utförare, medan äldreomsorgen har lägst. Skolan är det område där andelen privata utförare ökar mest.
Modeller för de stora
Den vanligaste modellen för privatisering är fortfarande entreprenadmodellen, där kommunen upphandlar en privat utförare av till exempel hemtjänst. Den andra modellen, som ökar stadigt, kallas för valfrihetsmodellen eller kundvalsmodellen. Här auktoriserar kommunen ett antal utförare som medborgarna sedan fritt kan välja mellan.
– Båda modellerna har fördelar och nackdelar för brukarna, kommunerna och entreprenörskapet.
Bland annat menar många att entreprenadmodellens upphandlingsförfarande innebär problem för småföretagen. Det finns en rädsla för att stora företag går in och köper upp småföretagen.
– Det handlar ofta om för stora enheter för till exempel två sjuksköterskor som vill starta eget. Många företag lyfter fram informella hinder minst lika starkt som de formella.
– Men det finns ju ändå många företag som har lyckats bra. Det engagemang och den drivkraft som finns är otrolig.
För att lyckas som företagare i den offentliga sektorn bör man ha branschkunskaper. Det är en bristvara, enligt Malin Tillmar. Det är också viktigt att ha bygga relationer med kommuner och landsting. Att sprida sina risker mellan flera kommuner/landsting samt att satsa på både företagsmarknaden och privatbetalande kunder rekommenderas också.
Tillmar nämnde två exempel på egenföretagare i det offentliga: ett bibliotek och ett sjukhem. Båda startade på 1990-talet och blev framgångshistorier på sin tid. I dag, 15 år senare, är företagarna arbetslösa och inte längre motiverade att driva företag.
– Inom entreprenörskap pratar man om kreativ förstörelse. Här verkar det snarare handla om förstörelse av kreativitet, åtminstone på individnivå. För kommunerna innebär det att den kontinuerliga förnyelsen försvinner och att man förlorar entreprenörerna från organisationen. Det är bara två fall så vi kan inte dra några slutsatser, men det är viktigt att ställa frågorna.
Antalet småföretag som driver särskilda boenden har faktiskt minskat på senare år. Även inom tandvården har antalet småföretag minskat mellan 2005 och 2008. Totalt inom vård och omsorg har dock antalet småföretag ökat.
En studie av könsfördelningen visar att 2004 var 57 procent av företagarna kvinnor. Det innebar en viss ökning jämfört med 1993, då andelen kvinnor var 54 procent. Det här låter ju som ganska höga siffror.
– Frågan är om man ska tycka att det är tillräckligt, om man ser till fördelningen bland anställda i det offentliga. Här är andelen kvinnor 90 procent.
Satsar på valfrihet
Nu ökar alltså antalet kommuner som inför kundvalsmodellen, och det handlar om ganska stora satsningar. Socialstyrelsen satsar 280 miljoner kronor i stimulansmedel och Sveriges kommuner och landsting, SKL, satsar fem miljoner för råd och stöd för införandet av den nya modellen.
– Förhoppningen är att det ska bli mycket lättare för små företag, och även för kvinnor som är företagare, att ta sig in i det offentliga. I april 2009 var det fortfarande bara 13 kommuner och fyra landsting som hade infört modellen. Men desto fler planerar att göra det.
Varje kommun utformar systemet som det passar dem, och det finns flera olika alternativ att välja mellan. Tanken med de flesta alternativen är att de ska vara mer anpassade för småföretag, jämfört med entreprenadmodellen. Men det finns också fallgropar med flera av alternativen, som gör att de ändå i slutändan gynnar de större, menade Tillmar.
– Runtom i landet prövas olika system. Man väger ofta mellan att ha ett enkelt system – annars blir det för stora transaktionskostnader – och att gynna småföretag och företag ägda av kvinnor.
Tillmar menade att det finns en hel del intressanta forskningsfrågor i anslutning till att kommunerna inför den här modellen.
– Blir handlingsutrymmet större med valfrihetsmodellen? Varför blir det så olika utfall i olika kommuner? Syftet med forskningen är att visa på vilka fallgropar och frågetecken som finns.
– Kommunerna har flera mål med det här. Att öka valfriheten är ett mål i sig. Ett annat mål är alltså att öka möjligheterna för småföretagen. Det ska bli spännande att följa det här och se hur det går.
För mer info: malin.tillmar@liu.se