NY FORSKNING | Kommersialisering av småbruk ökar ojämlikheten

I Ghana vill man uppmuntra självförsörjande småbrukare till entreprenörskap för att bekämpa fattigdom. Men ny forskning visar att de politiska insatserna snarare förvärrar situationen för många småbrukare.

I afrikanska länder söder om Sahara är politik som satsar på kommersialisering av småbruk vanlig. Man vill uppmuntra till entreprenörskap hos de småbrukare som ägnar sig åt självförsörjning, och är en del i arbetet med strukturell ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. I Ghana får småbrukare olika typer av företagsstöd. Subventionerat gödningsmedel och utsäde, kostnadsfria trädplantor, förenklat regelverk och gratis rådgivningstjänster är några exempel på insatser från staten. Åtgärder för att stärka marknaden ingår också i den politiska satsningen.

– Ett grundläggande problem är att man ser småbrukarna som en homogen grupp, utan att ta hänsyn till strukturella skillnader i marktillgångar eller ekonomiska muskler. Alla får samma typ av stöd, och det antas bidra till strukturell förändring i landet, säger Selorm Kugbega, Lunds universitet, som i sin doktorsavhandling har tittat på vilka konsekvenser kommersialiserings-politiken har fått för småbrukarna i Ghana.

Svaga marknader avskräcker

Den ghananska staten har inte räknat med att strukturella faktorer spelar roll för om småbrukarna lyckas kommersialisera sitt jordbruk eller inte. Svaga marknader och prissänkningar avskräcker många från att starta företag.

– Det beror på att staten främst har satsat på subventioner av olika slag. Man har inte satsat tillräckligt på att förbättra marknaderna, vilket gör att de med småskalig produktion har svårt att gå med vinst, säger Selorm Kugbega.

Blir skuldsatta

Enligt hans forskning fungerar marknaden dåligt. Till exempel sitter småbrukarna i knät på producenter som har monopol på skördeutrustning.

– Enda chansen att få tillgång till utrustningen är att sälja sina jordbruksprodukter till producenterna alldeles för billigt, förklarar han.

Det är ett exempel på många strukturella problem på marknaden som försvagar småbrukarnas chanser att lyckas som entreprenörer. Ofta hamnar de i en skuldspiral eller i orättvisa avtal kring försäljning av produkter.

Saknar utbildning

Småbrukare som ägnar sig åt självförsörjning har sällan den utbildning i entreprenörskap eller förhandlingsteknik som krävs för att klara av att kommersialisera sin verksamhet.

– Deras förmåga att förstå hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar är svag. Produktionsbeslut dikteras i allt högre grad av globala jordbruksnätverk.

Politiken inte anpassad efter kvinnornas roll

Kvinnor som bedriver jordbruk har svårt att ägna sig åt kommersiell produktion av livsmedelsgrödor. Den kräver nämligen nya uppgifter som markberedning, gödsling och besprutning av bekämpningsmedel. Uppgifterna är socialt begränsade för kvinnorna att utföra eftersom de anses maskulina och har stor sannolikhet att påverka kvinnors reproduktionsförmåga.

– Det betyder att de behöver anlita manlig arbetskraft för att utföra aktiviteterna – vilket gör deras produktionskostnader högre än männens. Dessutom förväntas kvinnor att ta hand om barnen, all matlagning och övriga hushållssysslor. Politiken lämpar sig inte väl med rollen som kvinnor spelar. Därför väljer de ofta att inte kommersialisera sin produktion, berättar Selorm Kugbega.

– Cashewnötsodling är ett bra alternativ för kvinnorna eftersom produktionen varken kräver manlig arbetskraft eller att de behöver minska på hushållsarbetet.

Migranter utnyttjas

Migranter har också stora problem. De kan till exempel lätt bli av med mark till förmån för inhemska småbrukare som har uppmuntrats att odla mat- eller plantgrödor.

– För att anpassa sig till läget så ingår de ofta avtal där de byter sin arbetskraft mot tillgång till mark. Men arbetet de lägger ned på att odla och sköta till exempel cashewträd åt godsägarna är inte i paritet med den ersättning i form av mark som de får.

Hur bör kommersialiseringspolitiken förändras för att bekämpa fattigdom?

– För att fler småbrukare ska kunna tjäna pengar på sin produktion måste marknaden ses över rejält. Den måste bli starkare för att ge incitament till fortsatt produktion, som i förlängningen kan bidra till strukturell ekonomisk förändring, säger Selorm Kugbega.

Kontakta selorm.kugbega@keg.lu.se

Mer om avhandlingen
Selorm Kugbega disputerade nyligen vid Lunds universitet med avhandlingen From Subsistence to Commercial Producers. Processes of State-led Agrarian Change, Land Tenure Dynamics and Social Differentiation among Smallholders in Ghana. Den går att läsa som PDF.