HALLÅ DÄR! Ester Barinaga – forskar om lokala valutor i Malmö

Maria
Gustafsson
DELA
Ester Barinaga, professor i entreprenörskap vid Sten K Johnson Centrum för Entreprenörskap, Lunds universitet. Foto: Johan Persson.

Hon har tidigare forskat om lokala valutor i Spanien och Kenya. Nu är det dags att införa desamma i Malmö för en mer inkluderande arbetsmarknad – med fokus på kvinnor med invandrarbakgrund. Professor Ester Barinaga är verksam vid Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet.

För oss som inte är så insatta, vad är en lokal valuta?
– Det är ett penningsystem på lokal nivå som designas efter det lokala behovet och kompletterar den nationella valutan. Hur den designas hänger ihop både med valutans syfte och aktörerna som är involverade i initiativet.

– Lokala valutor skiljer sig mycket åt. Ibland är staden och den offentliga sektorn involverad tillsammans med affärer och medborgare. I andra fall är det bara affärer som använder valutan sinsemellan för att sälja varor och tjänster med varandra. Och i andra fall är det främst en stor grupp medborgare som organiserar och använder valutan.

På vilket sätt kan en lokal valuta kan bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad i Malmö?
– Hur en lokal valuta presterar hänger ihop med vilka aktörer som engagerar sig och hur valutans penningsystem designas. Ett syfte med en lokal valuta kan vara att den ska användas för att betala kvinnors arbete som sällan värdesätts, som barnpassning till exempel. Hur det blir i Malmö får vi se när vi har kompletterat med den första forskningsfasen.

– I Spanien finns det flera exempel på lokala valutor där aktörerna – inklusive staden – kommit överens om att de vill hjälpa nykomna invandrare att integreras i det lokala samhället. Tänk dig en elektriker som kommer ny till det spanska samhället med goda elkunskaper men utan kännedom om hur regelverket runt elektriska installationer fungerar i Spanien, och utan kontakter och socialt nätverk. Hen blir lärling hos en lokal elektriker och får betalt av kunden i den lokala valutan. På så vis har kontakter skapats och elektrikern har även möjlighet att betala för andra varor och tjänster som säljs i den lokala valutan, som barnpassning eller mat. På liknande sätt skulle en lokal valuta kunna främja en mer inkluderande arbetsmarknad i Malmö.

Vilka är det som är med i projektet?
– De som leder projektet är Internationella kvinnoföreningen i Malmö, IKF. Därutöver deltar olika näringsidkare, Altitude meetings, näringslivskontoret i Malmö stad samt vi forskare.

Vilken betydelse har lokala valutor för entreprenörskap och innovation?
– En lokal valuta är en social innovation, även om den så bara existerar på kvartersnivå. Mitt angreppssätt på social innovation är de processer och initiativ som underifrån organiserar sig för att åstadkomma social förändring.

– Lokala valutor finns världen över. I Schweiz har Wir funnits sedan 1934 och används vid 25 procent av alla transaktioner i små och medelstora affärer. Wir kom till under 30-talskrisen. Lokala valutor är alltså inget nytt men är något som uppkommer och blomstrar under kriser när det inte finns några konventionella pengar i omlopp och jobb därmed försvinner. Men att jobb försvinner betyder inte att man inte längre har de kompetenser och behov man hade före krisen. I kriser finns det fortfarande behov av elektriker, det är bara det att det inte finns pengar som kan matcha tjänsteutbud och behov. Då kan lokala valutor vara en brygga däremellan.

Vilka utmaningar finns det med lokala valutor, som ni tar höjd för i projektet?
– Utmaningar hänger återigen ihop med vilka aktörer som är engagerade. Om det finns en villig offentlig sektor som tar emot valutan för betalning av offentliga tjänster så har vi mindre utmaningar. Det är viktigt att tänka på att involvera olika typer av aktörer. För om alla som använder valutan är tomatförsäljare så kommer det inte att hända något i den valutan eftersom alla säljer samma sak. Men är en tomatförsäljare, en frisör, ett dagis, en tandläkare och en bilmekaniker med så får vi rörelse i valutan. Det är jätteviktigt.

Vilka delar av samhället har nytta av ett lyckat projekt med lokala valutor?
– Alla har nytta av det. Om det finns de som inte har tillgång till basala tjänster påverkar det hela samhället. En lokal valuta kan vara ett komplement till hur systemet fungerar. En inkluderande stad mår alla bra av.

– Men man ska komma ihåg att en lokal valuta inte enskilt är lösningen för en inkluderande arbetsmarknad. Staden och näringslivet måste engagera sig. Andra program och strategier behövs också för att bygga en inkluderande arbetsmarknad. Först då kan valutan bli stark. Man måste ju kunna använda sig av pengarna man får, som att åka i kollektivtrafiken, gå till vårdcentralen och betala dagisavgiften eller en del av hyran. Annars är det inte många som kan tänka sig valutan som betalning. Det är en nätverkseffekt. Ju fler och varierande aktörer, desto starkare blir valutan.

Kontakta ester.barinaga@fek.lu.se

Läs mer om projektet

Se ett kort videoklipp om hur lokala valutor fungerar———–

1128

DELA