”Det behövs ett nytt nationellt centrum för entreprenörskap”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2020:

I oktober överlämnades Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) till statsrådet Matilda Ernkrans. Uppdraget var att se hur Sverige på bästa sätt kan få nytta av de 74 miljarder kronor som staten varje år satsar på högre utbildning och forskning: Hur kan de leda till att svensk tillväxt ökar och fler människor får jobb? Utredningens bild är att lärosätena i dag är dåliga på att sprida sin kunskap och samarbeta med näringsliv och offentlig sektor. Alltför ofta kommer resultat fram som publiceras men inte tas om hand.

Till skillnad mot många andra länder tillämpar vi i Sverige lärarundantaget, som medför att lärare själva äger sin idé. Innovationskontor på universitet och högskolor kan bistå idégivaren med tjänster, och när idén är mogen kan den antingen säljas till ett befintligt företag eller utvecklas vidare i ett därför grundat bolag. Sedan går det utvecklade bolaget ofta vidare till någon av landets inkubatorer. För att finansiera de kostnader som uppstår finns det i dag 19 holdingbolag som kan erbjuda riskkapital. De är knutna till en grupp högskolor med statlig huvudman.

Utredningen visar på brister i uppföljning, utvärdering och rapportering samt att det här stödet ser olika ut på olika platser i landet. Sett till holdingbolagens verksamhet sker investeringsverksamheten i ganska begränsad omfattning. Under den senaste tillgängliga femårsperioden investerade de 19 holdingbolagen i genomsnitt drygt 27 miljoner kronor per år. De tre största holdingbolagen finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, de står för 70 procent av investeringarna. Den genomsnittliga investeringen är cirka 240 000 kronor. Givet dessa förhållandevis små summor utgör lärosätenas holdingbolag en mycket liten aktör på den svenska marknaden för riskvilligt kapital.

I syfte att göra stödet mer ändamålsenligt, effektivt och likvärdigt har utredningen tagit fram en implementeringstrappa. I den ingår uppföljning och utvärdering, tilldelning av innovationskontor och inrättande av tematiska innovationskontor. Varje högskola ska kunna ha ett eget holdingbolag som ska ges ett samhällsuppdrag att nyttiggöra resultat från forskning och andra kunskaper vid lärosätet.

För att alla studenter och medarbetare vid landets lärosäten ska få bästa möjliga och likvärdiga förutsättningar anser jag att kunskapen om entreprenörskap behöver förbättras i hela landet. Det behövs ett nytt nationellt centrum för entreprenörskap, det bör utlysas av Vinnova i konkurrens och få 20 miljoner kronor i anslag. Centrumet ska bidra till nationell utveckling av forskning, att det tas fram utbildningar för studenter och medarbetare vid lärosäten, samt att nätverk för entreprenörskap vid svenska lärosäten drivs.

Med utredningens förslag får Sverige ett system där skattebetalarna ser effekten av närmare 300 miljarder skattekronor per fyraårsperiod och såväl offentlig sektor som näringsliv får bättre förutsättningar att ta resultat vidare i sina verksamheter. Dessutom får studenter och forskare oavsett lärosäte, tillgång till företagsfinansiering – något som i dag är få förunnat.

Alf Karlsson
The Labyrinth Public Affairs

Om Alf
Alf Karlsson är jurist och partner på The Labyrinth Public Affairs. Han utsågs 2019 till regeringens särskilda utredare med uppgift att se över innovationsstödet vid universitet och högskolor. Alf nås på alf.karlsson@thelabyrinth.se

En längre version av Åsikten finns här.

Alf Karlsson presenterade utredningen på ett seminarium 21 oktober 2020.———–