”Nyttiggörande lika viktigt som vetenskaplig excellens”

Vi behöver system på svenska lärosäten som gör det meriterande att jobba med samverkan. Nyttiggörande ska vara lika viktigt som vetenskaplig excellens, anser regeringens särskilda utredare Alf Karlsson.

Är dagens holdingbolag och innovationskontor det bästa sättet att stötta innovation, kommersialisering och annat nyttiggörande av kunskap från universitet och högskolor? Alf Karlsson har rest land och rike runt, och besökt i stort sett alla svenska lärosäten, för att reda ut hur innovation kan stöttas på bästa sätt.

16 oktober 2020 lämnade han över betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) till regeringen. Med anledning av detta genomförde Iva några dagar senare webbinariet ”Innovationsstöd – ett ändamålsenligt verktyg för nyttiggörande av kunskap?” Alf Karlsson inledde med att berätta om arbetet med utredningen, och de förslag han presenterar.

– Jag tog avstamp i forskningspropositionen från 2008, och tittade på vilka förväntningar riksdagen hade då nyttiggörandekravet infördes, sa Karlsson.

Hans analys visar att lärosätenas stödfunktioner för nyttiggörande till viss del är ändamålsenliga och effektiva – men det finns en del kvar att göra.

– Mitt intryck efter alla möten på lärosätena är att de levererar fantastiskt mycket bra utbildning och forskning, men effekterna redovisas inte alltid. Ett undantag är de miljöer som samarbetar med KK-stiftelsen – de är överlag bättre på att redovisa vad effekterna blir.

Alf Karlsson menar att nyttiggörande måste prioriteras av universitetens och högskolornas ledningar. Samverkan ska uppmuntras och följas upp. I betänkandet föreslår han att Vinnova ska ansvara för att utvärdera hur svenska lärosäten arbetar med nyttiggörande. Utvärderingarna ska göras vart fjärde år och fungera som inspel till kommande forskningspropositioner.

– De lärosäten som är duktiga på samverkan med näringsliv, offentlig sektor och andra fristående aktörer kan därmed kvalificera sig för att få större innovationskontor, sa Alf Karlsson.

Till utredningens förslag hör också att bygga ut lärosätenas kompetens inom immaterialrätt, utöka antalet holdingbolag och ge dem större autonomi, samt inrätta ett nationellt centrum för entreprenörskap.

Under webbinariet kommenterades betänkandet av en rad representanter från akademin och näringslivet. Många välkomnade utredningen och konstaterade att de gärna vill se förslagen bli verklighet – snabbt. Två av kommentatorerna var innovations- och entreprenörskapsforskarna Magnus Klofsten och Åsa Lindholm Dahlstrand.

– I utredningen är det tre holdingbolag som sticker ut, nämligen de vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Lund. Vad är det som gör att de lyckas så bra? Har det att göra med tajming i investeringar, eller är de extra bra på samverkan, frågade professor Magnus Klofsten, Linköpings universitet, retoriskt.

– Jag tror att vi har mycket att vinna på att matcha väl fungerande inkubatorstrukturer med holdingbolag, och integrera holdingbolagen bättre. Många gånger ligger de för långt ifrån oss som är lärare och forskare, fortsatte han.

Åsa Lindholm Dahlstrand, professor vid Lunds universitet, var positiv till att utredningen ser nyttiggörande som en form av samhällsansvar, snarare än att begränsa den till kommersialisering av forskning. Hon var också glad över förslaget om årliga uppföljningar av indikatorer kopplade till nyttiggörande.

– Äntligen! Det innebär att vi kan göra internationella jämförelser. Många menar att vi inte är bra på nyttiggörande i Sverige, men jag tror att den föreställningen är felaktig, sa Lindholm Dahlstrand.

Webbinariet går att se i repris på Ivas webbplats.

Betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta kan laddas ner på regeringskansliets webbplats.

Läs också Alf Karlssons fnuttÅsiktfnutt i Entré nr 4, 2020.———–