Familjens stöd viktigt för invandrade företagare

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2020:

En lagändring om generösare arbetskraftsinvandring ledde till att fler utländska entreprenörer sökte sig till Sverige. Det visar Aliaksei Kazlou, som också har studerat hur familjens sociala och finansiella kapital kan stötta entreprenören.

År 2008 förändrades regelverket kring arbetskraftsinvandring. Det gjorde det lättare för svenska företag att anställa utländsk arbetskraft, och underlättade även för utländska medborgare att starta företag i Sverige. Entreprenörer fick möjlighet att driva verksamhet i Sverige om de kunde försörja sig själva och sin familj med det egna företaget.

– Syftet med reformen var att locka utländska entreprenörer till Sverige och därmed skapa jobb och tillväxt, säger Aliaksei Kazlou, som i flera år har forskat om utlandsfödda entreprenörer som invandrar till Sverige.

Aliaksei Kazlou har använt svenska registerdata och studerat tre faser i entreprenörskapsprocessen: uppstart, utveckling och, i vissa fall, avveckling. Han finner två typer av entreprenörer.

– Dels handlar det om innovatörer som skapar nya företag inom exempelvis IKT-branschen, dels om egenföretagare inom mer traditionella områden. Men i praktiken kan en företagare förstås tillhöra båda grupperna.

Avhandlingen visar bland annat att antalet utländska företag inom IKT, informations- och kommunikationsteknologi, ökade efter 2008, liksom de utländska entreprenörernas inkomster. Samtidigt minskade inkomstskillnaderna mellan infödda och invandrade företagare.

– Det beror framför allt på självselektering, det vill säga att fler framgångsrika entreprenörer med ursprung i andra länder sökte sig till Sverige efter 2008. Lagändringen visade sig med andra ord vara framgångsrik, säger Aliaksei Kazlou och tillägger:

– Men å andra sidan är det svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Det hände mycket under den här tiden, bland annat en finanskris som hela världen drabbades av.

Kazlou har inte bara studerat lagstiftningen, utan även hur individers personliga humankapital, samt det sociala och finansiella kapitalet i deras nätverk, påverkar entreprenörskapet.

– Jag fann att personer med flyktingbakgrund som har starkt stöd från familj och vänner, har större sannolikhet att bli entreprenörer. Med stöd menar jag inte bara rådgivning, utan även finansiering. Många invandrare har svårt att få lån för att starta verksamheter.

Han har också undersökt hur familjens inkomster kan kopplas till företagets överlevnadsgrad.

– Resultatet visar att utländska entreprenörer som har familjemedlemmar vars inkomster är höga, driver företag under längre tid, säger Aliaksei Kazlou.

– Mitt tips till utländska entreprenörer som vill driva företag i Sverige, är att utnyttja de kontakter de har i sina sociala nätverk. Familjemedlemmar, släktingar, men även bekanta med samma etniska bakgrund, kan ofta hjälpa till med råd, information eller finansiering.

Han menar att avhandlingens viktigaste slutsats är att gruppen utländska entreprenörer är mycket heterogen.

– De jobbar i olika branscher, kommer från olika länder, har olika bakgrund och mål med sina verksamheter. Eftersom skillnaderna är så stora är det också svårt att utforma politiska åtgärder som ska omfatta hela gruppen, säger Aliaksei Kazlou

Sedan flyktingkrisen 2015 har svensk migrationspolitik blivit väsentligt mindre liberal.

– Det kan förstås få implikationer för entreprenörskapet bland immigranter och vore spännande att forska mer om, säger Kazlou som vill bygga sin akademiska karriär i Sverige.

– Jag tycker mycket om forsknings- och arbetsmiljön här i Linköping, säger han.

Kontakta aliaksei.kazlou@liu.se
———