Entreprenörens erfarenheter formar företaget

Åse
Karlén
DELA
1 november 2019 började Hanna Rydehell som seniorforskare på Rise, där hon bland annat kommer att studera affärsutvecklingsfrågor. Hon hoppas också kunna jobba vidare med de insikter som arbetet med avhandlingen gav. ”Det vore intressant att forska mer om hur vi kan stödja företag på regional nivå”, säger Rydehell. Foto: Siri Jagstedt.

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2019:

Unga företag är resurssvaga och sårbara. Hur gör de för att etablera sig och utvecklas? Hanna Rydehell har studerat hur nya teknikbaserade företag drar nytta av sina interna och externa resurser.

Den första tiden i ett företags liv är kritisk. En smart idé är en bra grundplåt, men det gäller att slå världen med häpnad också. För att göra det behöver grundaren mobilisera alla resurser som går att uppbåda. Hanna Rydehell intresserar sig för företagandets tidigaste faser och har studerat svenska, nya teknikbaserade företag.

Hon har lagt fram doktorsavhandlingen Early development of new technology-based firms: How internal-related and external-related resource dimensions impact and structure the firm vid Chalmers.

– Varje år startar många nya teknikbaserade företag i Sverige, exempelvis inom IT-området. De är viktiga för vår ekonomiska utveckling: De för fram nya idéer, tekniska innovationer, och nya sätt att göra affärer. Men vi vet också att de här företagen stöter på problem, säger Rydehell.

Unga företag är resursknappa och många anser att det är riskabelt att investera i ny teknik.

– I de allra tidigaste skedena av företagets utveckling är det ofta svårt för entreprenörer att presentera sin teknik på ett sådant sätt att investerare är villiga att satsa pengar.

I syfte att stötta startups investeras stora statliga medel i inkubatorer och forskningsparker. Enligt Hanna Rydehell är det svårt att se i befintlig forskning om vi får utdelning på de satsningarna. Med sin avhandling vill hon bidra med forskningsbaserad kunskap om företagandets tidiga faser. Hon har en bred ansats, och studerar hur både interna och externa resurser används för att utveckla verksamheten.

– Ett företags interna resurser utgår till stor del från grundaren själv. Vilka erfarenheter och relationer har hen med sig från utbildningar, tidigare jobb och sitt privatliv? Hur påverkar de entreprenörens attityder till att växa, utveckla affärsmodellen, fånga intäktsströmmar, eller göra en exit?

– Jag har också tittat på hur externa faktorer påverkar företags innovationsförmåga. Företag kan få tillgång till olika typer av externa resurser beroende på var de befinner sig, till exempel i en inkubator, nära ett universitet, i en industrität region, eller i ett affärsnätverk, säger Hanna Rydehell.

I sina kvalitativa studier har hon undersökt åtta unga företag som kategoriserats som teknik- och kunskapsintensiva. De sysslade bland annat med musikupplevelser, kundnöjdhet, appar och tandhälsa. Rydehell följde också två företag inom medicinsk teknik under två år.

– Jag ville jämföra förloppet för liknande företag, och se varför de utvecklades olika. Sådana jämförelser är svåra att göra mellan två företag i olika branscher, till exempel IT och bioteknik. Mellan dem är det för stora skillnader i hur lång tid det tar att komma ut på marknaden, och attityder till exit.

Hanna Rydehells avhandling rymmer också en enkätstudie där 400 företag som grundades 2013–2015 ingår.

Hon finner att både interna och externa resurser spelar roll för företagets utveckling. Ofta väger den ena dimensionen över, och det hänger ihop med entreprenörens erfarenheter, mognad och självtillit.

– Avhandlingen visar att de erfarenheter som entreprenörer har med sig, påverkar vad de väljer att göra med företaget. Jag har använt affärsmodellen som ett sätt att förstå tidig utveckling. Om grundaren har erfarenhet av marknadsföring, produktutveckling, eller av den aktuella industrin, går det ibland snabbare att komma fram till en affärsmodell.

Ett återkommande tema när Rydehell intervjuade entreprenörer, var att alla hade fått samma typ av stöd från inkubatorer.

– Ibland har stödet som erbjudits varit exakt det som entreprenörerna var i behov av. I andra fall passade stödet inte lika bra. Kanske hade grundaren redan ett industrinätverk – men var i behov av marknadsföringshjälp, eller att hitta lämpliga finansiärer.

Om vi ska fortsätta satsa statliga medel i inkubatorer finns det anledning att modifiera hur de arbetar, menar Hanna Rydehell.

– Ofta har man slagit fast en tydlig modell för hur inkubatorn ska fungera. Trots att man vet att alla företag är olika bemöts de på samma sätt. Jag tror att vi skulle tjäna på att inkubatorerna blev mer flexibla, att de lyssnade mer på entreprenörerna och förstod vilket stöd de behöver.

Som ungt företag är det lätt att det bli överhopad av goda råd från affärscoacher, rådgivare, leverantörer och finansiärer. Det gäller att avgöra vad som är värt att lyssna på – och agera efter.

– En erfaren entreprenör har lättare att sålla bland influenser från externa aktörer. Men har grundaren väldigt lite erfarenhet inom branschen, och utsätts för mycket påtryckningar externt, finns en tendens att hen ändrar affärsmodellen efter vad leverantörer eller andra säger. Företagandet kan då dra ut på tiden. Det kan ändå bli bra till slut, men mina studier visar alltså att egen erfarenhet gör det enklare att stå emot extern press.

Hanna Rydehells viktigaste råd till nya teknikbaserade företag är: Hitta en kund som vill vara bollplank när du utvecklar din produkt.

– Många företag som jag möter är väldigt teknikfokuserade, de tänker att tekniken ska lösa allt. Värdeerbjudandet till kund funderar de inte lika mycket över. Men i de fall då företaget har hittat en slutkund som velat jobbat tillsammans med dem, har det haft stor effekt på utvecklingen av affärsmodellen.

Alla företag börjar med en idé om vad de vill erbjuda sina kunder. Genom att etablera en kundrelation tidigt, får de ut produkter på marknaden både snabbare och bredare. Rydehells forskning visar också att om företagaren redan har erfarenhet av den aktuella branschen, är det oftast enklare att komma i kontakt med kunder.

– I en av mina fallstudier har företaget utvecklat en produkt som ska användas av tandhygienister. Det är mycket teknik i det, fast man kanske inte tänker på det. Köparna är stora kunder som Folktandvården och privata tandläkarkedjor. Men de som kan tala om för entreprenören vilket värde produkten kan ha är tandhygienister, och kanske tandläkare.

– Fallföretaget lyckades hitta en privat klinik som ville testa produkten. De kunde berätta vad som funkade, och vad som behövde justeras. Det hjälpte verkligen företaget att få ut sin produkt på marknaden, säger Hanna Rydehell.

Kontakta hanna.rydehell@ri.se———–

954

DELA