Starta eget lockar när företag köps upp

Åse
Karlén
DELA
Monia Lougui har disputerat på KTH. Nu forskar hon om arbetsmarknadsrelaterade frågor på Ratio. Foto: Privat.

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2019:

När kunskap är hårdvaluta blir det allt viktigare att behålla och attrahera nyckelanställda. Monia Lougui intresserar sig för anställdas rörlighet, och vad som händer när företag köps upp eller avvecklas. Hon finner att många ser egenföretagande som en ny karriärväg.

Monia Lougui har lagt fram doktorsavhandlingen In Search for Greener Grass: Employee mobility, self-employment and career choices in the wake of consolidation. Den bygger på SCB-data över kunskapsintensiva företag.

– Jag har studerat anställdas rörlighet i samband med uppköp och nedläggning av företag. Mitt fokus ligger på deras benägenhet att starta eget, och hur deras erfarenheter värderas på arbetsmarknaden, säger Lougui.

Monia Louguis forskningsintresse väcktes av en studie där svenska, nystartade företag inom informations- och kommunikationsteknologi ingick. Den visade ett förlopp där företagen drog igång, växte och sedan blev uppköpta – ofta av utländska bolag. I samband med det förändrades kulturen i företagen.

– Jag började fundera över vad som händer med individerna som har varit anställda i företagen, och bidragit till tillväxten. Använder de sin kunskap till att starta nya företag? Entreprenörskap är inte bara en alternativ karriär, utan även ett sätt att sprida kunskap och utveckla den vidare.

Louguis forskning visar att sannolikheten för att individer ska lämna sin anställning och starta eget, ökar i samband med uppköp och fusioner. Incitamenten till egenföretagande påverkas då av både push- och pull-faktorer.

En push-faktor driver individen mot egenföretagande. Det kan handla om att hen inte längre trivs när två verksamheter slås ihop och företagskulturen förändras. Pull-faktorer handlar om att individen självmant väljer att satsa på entreprenörskap. En möjlig sådan faktor är att företaget lägger ner en viss del av verksamheten för att fokusera på andra delar. Anställda som tidigare har jobbat där har specialistkunskap, och ser egenföretagande som en möjlighet att fortsätta arbeta inom samma område.

Pull-faktorerna visade sig vara viktigast, något som förvånade Monia Lougui.

– Jag trodde att push-faktorerna skulle vara starkare. Många arbetsgivare lägger stor vikt vid att minska faktorerna som driver anställda till att lämna företaget och starta eget. Men min forskning visar alltså att de attraherande faktorerna, exempelvis nya möjligheter som öppnas upp på marknaden, är viktigare, säger Lougui.

De förhållanden som råder när ett nytt företag startas påverkar grundarteamets sammansättning. Teamen tenderar att bli mer heterogena om push-faktorer råder, till exempel om den tidigare arbetsgivaren ska lägga ner verksamheten. Då finns en bredare rekryteringsbas, med olika kompetenser och demografiska bakgrunder.

– Det entreprenöriella teamet brukar bli mer homogent när grundaren lämnar en anställning för att starta eget. Det verkar inte vara ett medvetet val, utan är snarare en effekt av entreprenörens begränsade nätverk.

Att ha erfarenheter som egenföretagare leder till en viss positiv värdering på arbetsmarknaden.

– Jämfört med arbetslöshet är det definitivt mer positivt att ha drivit ett eget företag. Men att ha startat eget ett flertal gånger kan ha en negativ effekt på framtida lönen. Effekten minskar om företagen har startats inom olika branscher.

– En annan fördel är att en större andel får en chefsposition om de återvänder till en traditionell anställning, jämfört med dem som inte har verkat som entreprenörer.

En entreprenör som återvänder till en anställning kan också förvänta sig en löneökning, om än en blygsam sådan.

– Att starta eget är en alternativ karriär om företaget där man är anställd läggs ner. Individer som sedan återgår till anställning får en marginell löneökning. Det blev jag också förvånad över, jag hade förväntat mig en mycket högre lönepremie. Men det visar att om man vill främja egenföretagande bör man fokusera på andra argument än ekonomiska fördelar.

Avhandlingen är en sammanläggning av fyra artiklar. En av dem handlar om hur toppchefer agerar i samband med uppköp.

– Ofta vill man behålla de högsta cheferna, men den ökade rörligheten bland anställda innefattar även dem. Uppköp och fusioner ökar friktionen mellan toppchefer, och teamet blir inte lika sammanhållet. Det kan resultera i att cheferna lämnar företaget.

– Om mångfalden i ledningsgruppen är stor i ett företag, ökar sannolikheten för att cheferna lämnar företaget inom två år, säger Monia Lougui.

Kontakta monia.lougui@indek.kth.se———–

1715

DELA