”Sveriges innovationssystem behöver vässas”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2018:

Tillväxtanalys fokuserar på att öka kunskapen om hur Sveriges innovations- och strukturomvandlingsförmåga kan förbättras. Det gör vi genom att analysera och utvärdera de olika statliga reformer och insatser som Sverige och andra länder gör för att förbättra dessa förmågor. Detta är en angelägen uppgift, då det är väsentligt för vår välfärd att Sverige kan fortsätta att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Vi tar utgångspunkt i forskning som menar att för att nå långsiktig tillväxt, är det helt centralt hur duktiga vi är i Sverige på att utveckla innovationer och omsätta dem i produktiv verksamhet. Att utveckla innovationer kan vara väldigt kostsamt och avkastningen är oftast mycket osäker. Privata aktörer kan ha svårt att bära den typen av stora risker. Det skapar en roll för staten, vilket också är anledningen till undantag i statsstödsreglerna som gör att det är tillåtet för medlemsstater i EU att ge exempelvis FoU-stöd till sådan verksamhet.

Tanken med att använda skattemedel till stöd för innovatörer, inkubatorer och entreprenörer, är att de medel som vi skattebetalare avstår från ska skapa tillväxt som på sikt genererar mer skattepengar som vi alla kan få nytta av i form av ökad välfärd. Men för att det ska ske måste pengarna gå till produktiv verksamhet.

Det kan vara nog så svårt att kontrollera vad pengarna används till, men än svårare är att veta vilka innovatörer och entreprenörer som är dugliga. Hur myndigheter som ger innovationsstöd selekterar ut vilka som ska få stöd är centralt för resultaten. Tillväxtanalys har därför börjat utreda hur vi ska få mer kunskap om för- och nackdelar med olika system för att fördela olika typer av stöd.

Innovatörer behöver även stöd i andra former än pengar för att lyckas. Här har inkubatorer fått en allt mer framträdande roll. Vår uppfattning är att kunskapen om inkubatorernas roll och funktion i innovationssystemet behöver förbättras i syfte att vässa Sveriges innovationsförmåga. Vi har därför startat ett projekt där vi undersöker inkubatorer; varför investerar staten i inkubatorer och vad åstadkommer de? Vi undersöker och värderar effekterna av olika inkubatorer med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultaten räknar vi med att kunna redovisa hösten 2018.

Men vi behöver också få bättre kunskap om hur statliga insatser som helhet kan utvecklas och samverka med privata insatser, så att innovationer kan kommersialiseras och ta sig till den internationella marknaden. Många olika aktörer är inblandade i att försöka förbättra Sveriges innovationsförmåga och det görs väldigt många olika insatser av varierande storlek, såväl statliga som privata. Överblicken av hur de är tänkta att komplettera varandra saknas oftast.

Regeringens samverkansprogram kan ses som försök att komma åt denna problematik. Fokus ligger på att stödja forskning och innovation som kan lösa viktiga samhällsproblem och främja en strukturomvandling i hållbar riktning. Men vi behöver mer kunskap om varför samverkan mellan näringsliv, akademi och myndigheter är viktigt för en ökad innovationsförmåga, och om vilken betydelse samverkan har för resultaten. Här kommer Tillväxtanalys att bidra med analyser och utvärderingar för att effektivisera och utveckla statens arbete.

Om Sonja
Sonja Daltung är generaldirektör för Tillväxtanalys sedan ett år tillbaka. Hon är disputerad i nationalekonomi och har tidigare varit kanslichef för Expertgruppen för Biståndsanalys. Sonja nås på sonja.daltung@tillvaxtanalys.se———–