Sovande gaseller vill inte växa

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2017:

Att växa eller inte växa, det är frågan. En del företag vill växa, men saknar förutsättningar. Andra skulle mycket väl kunna växa – men vill inte. Interna eller externa barriärer kan stå i vägen. Anders Bornhäll har studerat två stora hinder för tillväxt: turordningsregler och finansiering.

De flesta företag föds små, förblir små under hela sin livslängd, och dör som småföretag. En annan, betydligt mindre, företagsgrupp uppvisar stark tillväxt. Dessa extrema snabbväxare kallas ofta för gaseller. De är viktiga som jobbskapare, men svåra att fånga in innan de har börjat växa.

– När jag började som doktorand intresserade jag mig först för snabbväxande företag, och vad som kännetecknar dem. Efter ett tag insåg jag att det är svårt att identifiera gasellerna innan de har börjat växa snabbt. Då började jag i stället fundera över varför de flesta företagen väljer att inte växa alls. Och framför allt blev jag intresserad av företag som faktiskt har den finansiella potential som krävs för att växa – men som ändå inte växer.

– Det finns mycket forskning om gaseller och deras bidrag till jobbskapande och tillväxt. I min avhandling problematiserar jag det stora fokus som vi har på gaseller, och jag ifrågasätter att vi ska ha specifika stöd riktade mot dem. Gaseller fluktuerar i sin tillväxt och inget tyder på att vi kan identifiera dem i ett tidigt skede, säger Anders Bornhäll, HUI Research.

Han konstaterar att det finns både interna och externa barriärer som gör att företag inte växer. De kan sakna vilja eller kompetens att växa, eller hindras av institutionella barriärer. I avhandlingen, som är en sammanläggning av fem artiklar, granskar Bornhäll hur turordningsregler och kapitalbrist påverkar företagares tillväxtvilja.

Tillväxt mäter han som ökning i antal anställda – inte i omsättning. Och företagen som intresserar honom mest är alltså de som år efter år uppvisar hög lönsamhet, men väljer att inte växa. Anders Bornhäll och hans forskarkollegor kallar dem fnuttsovande gasellerfnutt.

– De sovande gasellerna har en lönsamhet som ligger över genomsnittet minst tre år i rad. Ändå är de sannolika att fortsätta vara sovande, förklarar han.

– Om de började växa skulle det kunna ge stor effekt på sysselsättningen. Och även om inte alla är potentiella snabbväxande gaseller så är det en stor och intressant grupp. Det är nästan 10 procent av alla aktiebolag i Sverige som, oberoende av politiska skiften och konjunkturer, uppvisar hög lönsamhet över långa tidsperioder.

Bornhälls avhandling bygger på data från Patent- och registreringsverket över alla svenska aktiebolag som var aktiva i perioden 1996-2010. Han har också samlat in empiri via telefonintervjuer med 1 000 svenska företag där merparten har mellan 1 och 9 anställda, och övriga har mellan 10 och 49 anställda.

Det kostar att växa, och finansieringsfrågan är flitigt debatterad. Ofta menar man att den springande punkten är att det saknas riskvilligt kapital i Sverige. Anders Bornhälls forskning lyfter ett annat perspektiv:

– Intervjuerna med företagsägare visade att de flesta är motvilliga till att ta in externt kapital. Investerare kräver kontroll, och det innebär att företagaren måste släppa på sitt oberoende. Och för många är huvudsyftet med att starta, äga och driva eget företag att vara just oberoende. Därför kan jag verkligen förstå deras oro. Företagarna säger att de hellre vill använda interna medel för att växa.

Hur kan då mindre företag ges bättre möjligheter att ackumulera internt kapital? Det är en fråga som skulle kräva en egen analys, konstaterar Bornhäll. Han nämner att skatter och andra regelverk skulle kunna ses över.

– Personaloptioner kan vara en lösning. De finns i många andra länder men beskattas på ett ovanligt sätt i Sverige.

Den andra tillväxtbarriären som han har studerat är turordningsreglerna. Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den säger bland annat att den som är sist anställd i ett företag också är den som får gå först om det blir arbetsbrist. Men via en reform år 2001 luckrades turordningsreglerna i LAS upp. Det blev då möjligt för småföretag med högst 10 anställda att undanta två personer från principen fnuttsist in-först utfnutt.

– Efter införandet började de mindre företagen växa mer, jämfört med andra företag och innan reformen. Det blev alltså en positiv sysselsättningseffekt. Främst var det unga, inrikesfödda individer som anställdes. Samtidigt visar mina studier inte på någon försämring för äldre personer.

– Turordningsreglerna innebär ju en kostnad för företag, men det blir mindre riskfyllt för dem att anställa om de vet att de kan undanta två personer. Då vågar man satsa på ung och oerfaren arbetskraft. De som nyanställdes var tidigare arbetslösa, studerande eller på annat sätt utanför arbetskraften.

Anders Bornhäll är inte den första forskaren som har studerat effekterna av turordningsreformen. I Entré nr 1-2014 skrev vi om Carl Magnus Bjuggrens avhandling. Den visade bland annat att arbetsproduktiviteten ökade i företag som omfattades av reformen. Två andra studier har granskat sjukskrivningar och visar också på positiva effekter till följd av reformen.

– Jag är förvånad över att både jag och andra forskare har funnit så starka effekter av en förhållandevis liten reform. Och detta trots att vi vet att det finns möjligheter att kringgå LAS genom att förhandla med facket eller använda inhyrd personal, säger Anders Bornhäll.

– Dynamiken har förbättrats som en följd av reformen: Nyanställningarna ökar och tidigare arbetslösa individer kommer in på arbetsmarknaden. Min slutsats är att turordningsregler utgör hinder för företag, och därför borde undantagsreglerna utökas. Antingen borde de innefatta företag med fler anställda än 10, eller ge möjlighet att undanta fler än två anställda.

– Som det är nu blir företag som har strax under 10 anställda mindre benägna att anställa. Storlekströskeln gör att tillväxten bromsas upp.

Vad krävs för att fler företag med tillväxtpotential ska ta steget att anställa? Den viktigaste lärdomen för policy är att inte ägna sig åt punktinsatser, utan i stället försöka identifiera och riva de generella barriärer som hindrar företag att från växa, poängterar Bornhäll.

– Selektiva företagsstöd riskerar att bli kostnadsineffektiva. Satsa i stället på att förenkla för företag att generera egna medel. Och utöka undantagen från turordningsreglerna.

Kontakta anders.bornhall@huiresearch.se

Gasellfakta

1979 publicerade David Birch The Job Generation Process. Rapporten lyfter fram de nya och mindre företagens viktiga roll som jobbskapare, och fick stort genomslag. Birch kategoriserade företag som fnuttelefanterfnutt, fnuttmössfnutt och fnuttgasellerfnutt.

Definitionerna av vad som är en gasell varierar, men det handlar om företag som uppvisar mycket snabb tillväxt. De ska ha växt organiskt, i omsättning eller antal anställda, ofta med 20 procent per år över en fyraårsperiod.

fnuttSovande gasellerfnutt uppvisar hög lönsamhet över lång tid, men växer ändå inte. Inom perioden 1998-2010 fann Bornhäll och hans forskarkollegor att andelen sovande gaseller var mellan 7,87 och 9,44 procent i Sverige.———