Entreprenörskap – en klassfråga

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2016:

Vad gör egentligen entreprenörer när de praktiserar sitt entreprenörskap? Och hur formar det deras identitet? 17 företagande kvinnor med turkiskt ursprung har berättat sina livshistorier för Huriye Aygören. Hon finner att genus, etnicitet och klass påverkar deras entreprenörskap.

Den egna identiteten. Familjen. Samhället. Strukturerna. Kulturen. En människas företagsamhet påverkas av så många olika faktorer, men när vi pratar entreprenörskap är det ofta en rad förenklade bilder som träder fram. Till exempel bilden av den starka, vita mannen som ensam övervinner alla hinder. Eller bilden av den svaga, invandrade kvinnan som behöver all hjälp hon kan få.

Inom forskningen talar man om ”agency”, en slags kapacitet att agera som hänger ihop med entreprenörskap. I många studier av kvinnors och invandrares företagande finns ett underliggande antagande om att de inte kan agera som de vill. Att de alltså saknar ”agency”.

– Visst finns det strukturella hinder som påverkar kvinnor som är entreprenörer och har utländsk bakgrund. Men att bara fokusera på hindren skapar en assymetri som kan öka marginaliseringen. Man antar att de inte har kapacitet att agera. Jag är mer nyfiken på vad de här entreprenörerna faktiskt gör, säger Huriye Aygören.

– I min avhandling återberättar jag deras livshistorier. Det handlar både om deras drömmar och förhoppningar, och om hur de upplever förtryckande strukturer, fortsätter hon.

Aygören har disputerat vid Jönköping International Business School, Jönköping University. Hennes doktorsavhandling innehåller fyra artiklar och bygger på intervjuer med 17 kvinnor som har invandrat från Turkiet till Sverige, och nu driver företag här. Hon har också intervjuat andra personer som arbetar tillsammans med kvinnorna, och följt en familj som driver ett familjeföretag under fyra år.

Företagarna har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Några kom till Sverige som barn, under arbetskraftsinvandringen på 1970-talet. Andra flyttade hit på 1980-talet av politiska skäl. Och de driver företag inom vitt skilda branscher: marknadskonsult, äldreomsorg, restaurang och utbildning, för att bara nämna några exempel.

Entreprenörerna utgör alltså inte en homogen grupp. Men i deras berättelser finns gemensamma spår. Ett är att de har använt sin kreativitet och handlingskraft för att forma den egna entreprenöriella identiteten – och för att tjäna pengar, förstås. I processen har de skapat social förändring.

– Entreprenörskap är ett sätt att ändra sin position. De kvinnor jag intervjuade hade tillgångar i form av kulturellt kapital, till exempel språk och kompetens. De här tillgångarna kunde de omvandla till både ekonomiska och mer symboliska vinster.

Huriye Aygören anser att studier i entreprenörskap bör innefatta både individuella och strukturella faktorer, och både symboliska och materiella värden. Det ena går inte att skilja från det andra.

– Entreprenörskap går ut på att överskrida symboliska och verkliga begränsningar. Men entreprenörskap betyder olika saker för olika aktörer, det bygger på sociala konstruktioner. I mina studier finner jag mönster i hur människors liv ser ut, vilka resurser de har att tillgå, och hur de utövar sitt entreprenörskap, säger hon.

När Aygören påbörjade sitt avhandlingsarbete plöjde hon först en massa litteratur om invandrade kvinnors entreprenörskap i Europa.

– Det var bra forskning, och mycket handlade om entreprenörernas upplevelser kopplat till genus, etnicitet, och även religion. Sedan gav jag mig ut på fältet. När jag började prata med företagare, och ta del av deras liv, såg jag tydligt hur mycket klass påverkade. Entreprenörernas familjebakgrund, kvinnors sociala ställning i allmänhet, makt och privilegier bidrog starkt till att forma deras entreprenörskap. Det förvånade mig.

– Däremot, och det blev jag också förvånad över, var det ingen som resonerade i termer av ”klass” under intervjuerna.

Entreprenörskap lyfts många gånger fram som en möjlig lösning på diverse problem, till exempel arbetslöshet, utanförskap och ojämställdhet. Huriye Aygörens avhandling visar att entreprenörskap kan göra stor skillnad i människors liv, men hon vänder sig emot att det skulle vara en universallösning.

– Entreprenörskap är ett mångfacetterat fenomen. Jag rekommenderar särskilt policymakare att lyssna till invandrande entreprenörers livsberättelser. Det är viktigt att förstå deras position utifrån genus, etnicitet och klass innan migrationen. Det kan öka förståelsen för deras strävan efter att hitta sin position i det svenska samhället.

Aygören kommer själv från en företagarfamilj och har flyttat mellan olika länder och kontexter. Innan hon disputerade jobbade hon som ingenjör i åtta år.

– Min tid som ingenjör har definitivt berikat mig. Men det går inte att komma ifrån att min professionella karriär begränsades av att jag var kvinna på en mansdominerad arena. Vad jag gjorde och uppnådde spelade mindre roll än vem jag var.

– Att forska och undervisa har varit ett långsiktigt mål för mig. Nu vill jag gärna fortsätta studera hur sociala och kulturella faktorer påverkar entreprenörskap och familjeföretagande. Men jag skulle också gärna praktisera ett socialt och kulturellt entreprenörskap – jag har två superbra affärsidéer, säger Huriye Aygören.

Kontakta huriye.aygoren@ju.se———–