Sammanhanget styr entreprenören

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2015:

Människor som startar företag är varken snabbare eller smartare än någon annan. Och om någon tar språnget från heltidsanställning till egenföretagande står förklaringen att finna i affärsidén och yrkestillhörigheten – inte i personens egenskaper. Det menar Frédérik Witte i sin avhandling.

Inom de flesta forskningsfält finns falanger som förklarar centrala fenomen på olika sätt. I entreprenörskapsforskningen skiljer sig exempelvis synen på affärsmöjligheter. En del forskare betonar att individer är olika bra på att upptäcka de möjligheter som susar omkring därute. Andra menar att det snarare handlar om att vissa individer har förmågan att skapa möjligheter.

Frédérik Witte köper inte någon av dessa förklaringsmodeller. Han menar att båda är alltför fokuserade på individers särdrag – och båda förutsätter att entreprenörer är överlägsna andra. Enligt Witte är entreprenörer som vem som helst, varken bättre eller sämre. Hans studier visar att det är kontexten som avgör vilka som gör business av de där idéerna som de flesta av oss får då och då.

– Jag startade mina doktorandstudier vid EM Lyon i Frankrike. Efter två års plöjande av litteratur sa min handledare till mig: ”Sätt dig nu ner och fundera på vilket problem du vill bidra till att lösa i din avhandling”.

Handledaren var Frédéric Delmar som senare fick en tjänst vid Lunds universitet. Frédérik Witte följde med dit, och det var i Lund som han la fram sin doktorsavhandling. Titeln är When Employees Leap to Self-Employment – Do Business Ideas, Occupations and Policy Matter? Numera är Witte verksam vid Linköpings universitet.

– Jag följde rådet och började tänka på mina vänner som är entreprenörer. De pratar alltid om sina företag som om det vore deras bebisar. Det är mycket ”mitt projekt” och ”min framtid” – de är helt enkelt beskyddande och måna om sina idéer.

– Det här kände jag inte riktigt igen från den litteratur jag hade läst. Där ses affärsidéerna främst som något som genererar pengar.

– Det här är intressant. Vi är många som går omkring med någon form av affärsidé som vi skulle vilja utveckla. Förr eller senare måste man bestämma sig: Ska jag satsa? Och vad är det då som gör att vissa personer väljer att lämna en anställning med stabil inkomst och sociala förmåner, för en betydligt osäkrare tillvaro som företagare?

– Det är ovanligt att göra det valet, men det finns egentligen inget exceptionellt i det.

Witte dök ner i SCB-data för att söka svar på forskningsfrågan. Han har följt sex miljoner svenskar över en sjuårsperiod och studerat vilka som byter från löneanställning till egenföretagande. Han har också genomfört experiment där 70 tyska studenter från en teknisk högskola ingick.

– Kritiken mot experiment går ofta ut på att miljön är långt ifrån försökspersonernas vardag. Men jag var intresserad av de underliggande mekanismerna. Jag ville belysa enkla beteendemönster hos människor, säger Frédérik Witte.

Vissa studenter fick arbeta med en egen idé, medan andra fick välja en idé från en lista. I experimentet bedömdes alla idéer vara av samma kvalitet – tanken var att undersöka hur studenterna agerade utifrån ”egna” respektive ”andras” idéer. I den kontrollerade miljön fick de visa hur mycket de var villiga att satsa, och de fick ekonomisk ersättning för sina ansträngningar.

Resultaten visar att ”entreprenörerna” som utvecklade sin egen idé gick med på att ersättningen var oviss. Däremot var de mindre benägna att anstränga sig hårt för att utveckla idén vidare.

Det sistnämnda är kanske något förvånande, men Witte förklarar det med att tid och energi är knappa resurser. De som tog fram egna idéer gjorde stora investeringar redan i starten. Det innebar att de inte hade så mycket kvar att ge senare. Men när negativ feedback introducerades, var det ändå studenterna med egna idéer som var villiga att investera mer för att få det att funka.

– Det kan förklara varför entreprenörer jobbar vidare trots att de kanske möter stora motgångar i början.

I sina studier av SCB-data kontrollerade Witte för faktorer på individnivå, som ålder, kön och företagarerfarenheter. Han ville se hur yrkestillhörighet och lönemönster inom olika yrken påverkar individens val att bli egen. Han ville också se om det fanns något samband mellan olika yrkesgrupper och val av företagsform.

– Policymakare är intresserade av att få fram nya Spotify, alltså växande aktiebolag, konstaterar han.

Studien visar att inom yrken där medellönen är hög, är det få som väljer att säga upp sig och bygga upp ett aktiebolag i stället. Inom yrken där lönespridningen är stor är det fler som väljer att starta bolag.

– Det är faktiskt så att 50 procent av alla aktiebolag grundas av personer som kommer från endast sju yrkeskategorier. Det är de som jobbar som företagsekonomer, chefer för mindre företag, säljare, operativa chefer, ingenjörer, vd:ar och chefer för särskilda funktioner.

Policyimplikationen blir att man bör skräddarsy stöd för att passa de här grupperna, menar Frédérik Witte. De är personer som kan gå in i företagandet med redan etablerade kundkontakter, och som har potential att bygga växande företag.

– Det är mer effektivt än att kasta en näve pengar mot en vägg och se vad som fastnar.

Wittes syn på entreprenörskap handlar mycket om sammanhanget där den potentiella entreprenören verkar. Teorin säger att om den förväntade vinsten via företagande är större än vad vi tjänar som anställda i dag – då väljer vi att ta språnget. Men med i beräkningen finns också en rädsla för att misslyckas.

– Varje entreprenör som misslyckas skickar en signal till oss andra: ”Se upp!” Och i ett land som Sverige, där det finns ett kösystem för allt, kan misslyckanden ha en hämmande verkan.

– Vi bör absolut ha respekt för entreprenörer. Men jag är kritisk till den här hjältedyrkan som vi har sett mycket av de senaste åren, där övermänniskor som Steve Jobs framställs som idealet. Den leder bara till att folk tänker: ”Jag kan inte vara företagare, jag är inte den sortens människa”. Vi måste inse att varje superentreprenör har ett gäng människor omkring sig som är minst lika intelligenta, och som på olika sätt bidrar till succén, säger Frédérik Witte.

Kontakta frederik.witte@liu.se———