”Alla behöver någon som säger ’so what’”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2013:

Entreprenörskapsutbildaren Alain Fayolle vill vara användbar:

Även en hyllad professor behöver tas ner på jorden ibland. Annars är det lätt att man isolerar sig i sitt elfenbenstorn, och att forskningen blir allt mer verklighetsfrämmande. Det menar Alain Fayolle, professor vid EM Lyon Business School, Frankrike, som i våras fick pris för sina insatser inom entreprenörskapsutbildning.

– Forskning ska vara användbar! Jag vill vara användbar, och allt jag gör ska vara användbart. Min fru läser min forskning, och är min hårdaste kritiker. Om hon inte tycker att den är relevant säger hon ”so what”. Eller så ber hon mig komma ner när hon tycker att jag har fastnat i mitt elfenbenstorn. Jag tror att alla behöver någon som säger ”so what” ibland…

Alain Fayolle jobbar hela tiden nära praktiken. All hans forskning utgår från praktiska problem, och han agerar gärna äktenskapsmäklare mellan teori och praktik. Bland annat arrangerar han återkommande workshops där forskare och praktiker lär av varandra. Han har också startat en franskspråkig entreprenörskapstidskrift med fokus på både forskning och praktik: ”Entreprendre & Innover”

– Det är ett av de projekt jag är mest stolt över. Just nu ser vi över möjligheterna att starta en internationell version. Det skulle vara fantastiskt om det gick i lås, men det finns en del svårigheter. ”Publish or perish-systemet” (att forskare måste publicera sig i tunga vetenskapliga tidskrifter för att göra karriär och få finansiering, reds anm) gör att forskare inte prioriterar samarbete med praktiken, konstaterar Fayolle.

– Fast jag är övertygad om att det här kommer att ändras. Man kommer inte att få medel i framtiden om inte forskningen är användbar. Även teoribildande och metoddrivande forskning behövs givetvis. Men det kanske räcker med att runt 10-20 procent är det, resten måste vara tillämpad forskning. I dag är förhållandet troligen det omvända inom samhällsvetenskap och humaniora. Inom naturvetenskaplig och medicinsk forskning finns inte samma uppdelning, den ligger mycket närmare praktiken.

Alain Fayolles avhandling från 1996 handlade om franska ingenjörers entreprenöriella beteende. Eller, kanske snarare, brist på entreprenöriella beteende.

– Resultaten visade att ingenjörer inte är entreprenöriella. Det handlar mycket om vilka saker samhället värderar. I Frankrike smäller ett betyg från en toppskola högst. Att få det bästa sociala kapitalet är nog egentligen värt mer än utbildningen i sig. Målet är att få ett bra och välbetalt jobb i ett välrenommerat företag. Att starta eget ligger ganska långt ner på listan.

Som ansvarig för den globala entreprenörskapsundersökningen GEM i Frankrike har Alain Fayolle sett hur hans landsmäns intention att bli entreprenörer är hög. De ser även ofta entreprenöriella möjligheter. Ändå är antalet entreprenörer förhållandevis lågt. En förklaring är att fransmän är ovanligt rädda att misslyckas, menar Fayolle. De tror inte heller att de har den rätta kompetensen att starta eget.

Fayolle har en bakgrund som mekanisk ingenjör. Innan han inledde sin akademiska karriär var han verksam som konsult i gränslandet mellan teknik och organisation. Han har grundat två framgångsrika företag i IT-branschen, som han var vd för i tre år. När han lämnade skutan hade de drygt 40 anställda.

– Jag gillade verkligen att starta företag. Men att sedan ta ansvar för dem i ett längre perspektiv, få dem att växa, anställa folk… Det är inte min kopp te. Jag är en grundartyp, inte en manager. Jag gillar att få något att hända från ingenting. Detsamma gäller nu som akademiker, jag ser till att undvika administration så mycket jag kan. Och nu har jag lyxen att kunna ha anställda som sköter sådant, medan jag kan ägna mig åt att utveckla nya projekt.

– Jag ser gärna att någon annan tar ansvar för projekten efter ett tag, och växer genom det. Jag är inte intresserad av makt eller av att hålla positioner. Det är nya utmaningar, och att lära av dem, som får mig att gå i gång.

Alain Fayolle började sin akademiska bana 1991 som praktiker på Handelshögskolan i Lyon. Han har bland annat forskat om socialt entreprenörskap, levebrödsföretagare och äldre entreprenörer.

Men mest känd är han för sin forskning och sitt engagemang inom entreprenörskapsutbildningen. Ett engagemang som har lönat sig. I maj i år besökte Alain Fayolle Lund för att ta emot European Entrepreneurship Education Award. I motiveringen står bland annat att Fayolle ”har varit avgörande för att bygga en gemenskap med akademiker i Europa som är intresserade av entreprenörskapsutbildning. I skapandet av entreprenörskapscentrumet på EM Lyon har han också visat sitt egna entreprenöriella ledarskap.”

Mycket har hänt under Fayolles år i akademin. Numera erbjuder i princip alla lärosäten kurser och program i entreprenörskap. Det är bra, menar han, men det finns också skäl att vara lite eftertänksam.

– Vad är det vi lär ut, till vem och varför? Det finns en stor variation av kurser och program, med olika mål, innehåll och undervisningsstrategi. Det är exempelvis inte samma sak att lära ut socialt entreprenörskap och ”vanligt” entreprenörskap. Eller att lära ut entreprenörskap till studenter i företagsekonomi och studenter i sociologi. Man måste veta vad målen med utbildningen är, vilken målgruppen är och sedan utveckla utbildningskonceptet kring det.

– Forskningen om det här är fragmenterad. Det saknas teoretiskt grundad forskning som görs med rigorösa metoder. Därför publiceras forskning om entreprenörskapsutbildning ofta i vetenskapliga tidskrifter av lägre kvalitet.

Även inom utbildningsområdet är nyttighet en av Alain Fayolles käpphästar. Särskilt nu, när det satsas stora pengar från samhällets sida, poängterar han att utbildningen måste utvärderas så att beslutsfattarna ser att investeringarna betalar sig.

Så, hur mäter man värdet av en utbildning i entreprenörskap? Genom att kolla hur många som startar företag efter utbildningen? Nej, menar Fayolle. Det handlar snarare om attityd, inställning, lärande och kunskap. Alltså saker som är betydligt svårare att mäta.

– Utbildningar borde fokusera mer på människan än på företaget. Det är beslutsfattande, tänkande och handling som är viktigt. En stor del av entreprenörskapsutbildningen är fortfarande mer inriktad mot management, mot att försöka förutsäga framtiden. Men entreprenörskap handlar inte om management, vi ska försöka hjälpa studenterna att tänka annorlunda.

Precis som inom forskningen efterlyser han mer kontakt över gränserna, mellan akademi, policy och näringsliv. Och utbildning som baseras på trial and error. Saras Sarasvathys tankar kring effectuation ligger honom varmt om hjärtat, både som forskningsteori och som grund för en bra entreprenörskapsutbildning.

– Det finns ett gap mellan vad vi lär ut, och vad entreprenörer de facto gör. Bästa sättet att lära sig entreprenörskap är att tillbringa tid med entreprenörer för att se vilka problem de upplever, och vilka strategier de använder för att lösa problemen. Sedan gäller det att fundera kring hur man överför kunskap från verklighetens entreprenörer till klassrummet. Det är inte helt lätt, men jag tror att det går.

Kontakta fayolle@em-lyon.com

Mer av Alain

Conceptual Richness and Methodological Diversity in Entrepreneurship Research. Edward Elgar, 2013 (redaktör tillsammans med Paula Kyrö, Tõnis Mets och Urve Venesaar).

Handbook of Research in Entrepreneurship Education, volym 1–3. Edward Elgar 2007–2010.

Entrepreneurship and New Value Creation – The Dynamic of the Entrepreneurial Process. Cambridge University Press, 2007.

Mer om Alain

Namn Alain Fayolle
Bakgrund Har en master i teknik och en i management. Disputerade 1996 vid Handelshögskolan i Lyon (som senare bytte namn till EM Lyon). Har varit gästprofessor vid tre olika universitet i Tunisien. 2004 blev han professor i entreprenörskap vid EM Lyon. Leder franska delen av Global Entrepreneurship Monitor (GEM).
Aktuell Årets mottagare av European Entrepreneurship Education Award. Har just blivit invald i ledningen för Academy of Managements entreprenörskapsavdelning.

Mer om priset

European Entrepreneurship Education Award delas ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship på Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Priset går till ”en person eller organisation som på ett betydande sätt har bidragit till utvecklingen av akademiskt entreprenörskap i Europa”.

Det instiftades 2012 efter en donation av Sten K Johnson.

2012 fick Alan Gibb priset, och i år är alltså mottagaren Alain Fayolle. Priskommittén tar nu emot nomineringar för 2014 års pris.———–