Världsvan sedan barnsben
- Publicerad: 18 okt 2012,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 18 okt 2012,
- 3:25 e m
Följande text ingick även i temat ”Born globals” som publicerades i Entré nr 3, 2012:
Born globals gör internationell kometkarriär
Traditionella råd kring internationalisering lyder: var försiktig, erövra ett land i taget och börja helst i Norge. Det finns företag som struntar i de råden. De kallas born globals, är entreprenöriella, innovativa och verkar ofta i högteknologiska branscher. De etablerar sig internationellt i ett tidigt skede och ser världen som sin lekplats. Forskningen kring born globals är ännu inte så utbredd, men ökar kraftigt. Under våren kom tre nya, svenska avhandlingar i ämnet.
Begreppet ”born global” sägs ha myntats i en McKinsey & Company-rapport från 1993. En vanlig definition är att ett born global-företag har minst 25 procent av sin försäljning utomlands senast tre år efter start. Men det behöver inte bara handla om försäljning. Entreprenörerna i den här typen av företag har en gränslös syn på företagande och anskaffande av resurser. De samarbetar med utländska kontakter för att hitta finansiering och talang, eller för att utveckla nya produkter och tjänster. De ser utlandssatsningarna inte bara som försäljningsmöjligheter, utan också som ett sätt att lära sig nya saker och bli mer innovativa.
Det brukar framställas som lite av ett mysterium att de här små och nystartade företagen lyckas bli globala så snabbt, trots att de saknar resurser. Att de är unga och flexibla är en fördel, deras administrativa rutiner har inte hunnit blir så rotade att de lägger hinder i vägen för en internationell expansion.
Globaliseringen är en av flera yttre omständigheter som har möjliggjort snabbare internationalisering. Vi handlar med andra delar av världen, reser mycket och lär oss språk. Även teknikutvecklingen har varit viktig. Dels för att den har förenklat kommunikationen, men också för att många nya globala affärsmöjligheter bygger på ny teknik. De flesta born globals är just teknikbaserade, ofta i en nischad och specialiserad bransch. Det innebär att hemmamarknaden snabbt känns trång – särskilt i ett litet land som Sverige. Att tidigt satsa på andra länder blir en överlevnadsfråga.
Det tvistas om huruvida born globals internationaliserar på ett helt nytt sätt, eller bara gör det snabbare än andra företag. Enligt traditionella internationaliseringsmodeller, till exempel den så kallade Uppsalamodellen som utvecklades av Jan Johanson och Jan-Erik Vahlne 1977, sker internationalisering gradvis och först i närliggande länder.
– När ett litet företag snabbt ska ut på många marknader måste de hitta sätt som inte är så resurskrävande, säger Svante Andersson, professor vid Högskolan i Halmstad. Born globals väljer ofta att etablera sig med hjälp av agenter eller i samarbete med distributörer. Det är både smidigare och billigare än att bilda ett dotterbolag. Dessutom blir de inte lika låsta, utan behåller möjligheten att agera snabbt om det händer något i omvärlden.
Forskningen kring born globals är fortfarande i sin linda som egen disciplin. Svante Andersson menar att det händer mycket inom området just nu. Själv leder han för närvarande två projekt kring born globals: ”Internationell tillväxt i Hälsotekniksektorn”, finansierat av Vetenskapsrådet, och ”Born Globals – en innovativ strategi för att skapa affärer i internationella nätverk”, som finansieras av KK-stiftelsen.
I början intresserade sig forskarna mest för försäljning utomlands. I dag har de flesta ett bredare perspektiv. De ser även till andra typer av samarbeten och vill förstå fenomenet i sin helhet. Dagens forskning kopplar internationalisering till teorier kring strategi och tillväxt. Samtidigt erkänner man att born globals förtjänar sin egen uppmärksamhet, enligt Svante Andersson. Han var tidigt ute inom ämnet i Sverige med sin avhandling Internationalisering som entreprenörshandling från 1996.
– Jag såg att företagen i min studie hade ganska olika internationaliseringsstrategier. En del hade tagit sig utomlands väldigt fort. För att förstå varför måste man först förstå entreprenören bakom företaget. Vilken inställning entreprenören har till internationalisering och tillväxt är avgörande.
– För att lyckas måste man tro jättemycket på sig själv och sin idé. Man behöver en bra affärsmodell – och förmågan att övertyga andra om att den är bra. Man måste också bygga en bra organisation med självgående människor, konstaterar Svante Andersson.
Det är även en av utgångspunkterna i avhandlingen Born Globals – Rapid International Growth in New Ventures (Internationella Handelshögskolan i Jönköping, 2012). Den är författad av Ingemar Wictor, verksam vid Högskolan i Halmstad, med Svante Andersson som handledare. Innan Wictor inledde sina doktorandstudier arbetade han bland annat för region Skåne, med uppdraget att göra småföretag mer intresserade av internationalisering.
– Då såg jag att det verkligen finns ett behov bland företag att lära sig mer om hur man tar sig ut i världen. Det finns en stor potential här, säger Ingemar Wictor.
Han menar att entreprenören, och entreprenörens bakgrund, spelar en avgörande roll för utvecklingen i born globals. Många grundare har redan mycket på fötterna när de startar sitt företag, till exempel någon form av internationell erfarenhet. Kanske även yrkeserfarenhet från samma bransch.
– De startar sällan från noll. Det gör det givetvis enklare att snabbt komma igång – och ta sig utomlands.
– De flesta born globals är små, entreprenörerna är därför ofta direkt involverade i värdekedjan. De sätter sig själva på centrala positioner, men är samtidigt duktiga på att decentralisera.
Entreprenören står också för en vision som genomsyrar born global-företaget, och som aktivt förmedlas i företaget.
– Det skapar en kultur som motiverar medarbetarna. De här företagen är mycket öppna. Alla i personalen får ta del av all kritisk information, något som sporrar till att ta egna initiativ. Om medarbetarna mår bra, går företaget bra. Så enkelt är det faktiskt.
Medarbetarna i ett born global har vanligen relevant erfarenhet från tidigare arbeten. De har förmågan att ta eget ansvar och växa in i nya situationer. Även som anställd får man gärna vara lite entreprenöriell i born global-världen.
– Vid rekrytering av chefer på nivå 2 innebär det att de oftast har mycket med sig i bagaget och inte enbart är ja-sägare. Grundarna reser mycket, så det krävs en hel del av personalen för att verksamheten ska rulla på. Strategisk rekrytering är avgörande för born globals.
De har vanligen ett väl utvecklat nätverk redan från början – både lokalt och globalt. De jobbar sedan hela tiden aktivt med att utveckla sina nätverk, till exempel genom att skapa nya produkter i samarbete med utländska kunder eller leverantörer. Det är en bra väg in på nya marknader.
Ett av de företag som Ingemar Wictor har studerat gick på sex månader in på 46 nya, internationella marknader. Entreprenören bakom var utbildad civilekonom, hade tidigare arbetat med internationell marknadsföring och verkat utomlands i åtta år. Han hade alltså ett stort, etablerat nätverk redan vid starten. Han hade dessutom goda språkkunskaper och rätt affärsprofil för att hantera investerare, banker och folk på den aktuella marknaden (medicinsk teknik).
– Om han inte hade haft sin tidigare internationella erfarenhet hade en så snabb etablering på så många marknader inte varit möjlig. Genom sitt nätverk hittar företagarna kontakter som kan hjälpa dem vidare i världen.
Är born globals ett fenomen som kommer att öka i framtiden?
– Det beror lite på definitionen. De senaste tio åren har vi sett en ökning bland svenska företag som tar steget till ett annat EU-land. Men på sikt kanske man kommer att ifrågasätta om det verkligen kan räknas som internationalisering. Det kommer att vara en självklarhet att verka i hela Europa som därför räknas som hemmamarknad.
– En kompis företag har flyttat hela sin produktion till Kina. Han tror att om 15 år finns företaget inte kvar alls i Sverige, de kommer att ha tappat hela sin kärnkompetens. Med en sådan utveckling gäller det att vara duktig på att hitta nya affärskoncept.
Det finns också företag som inte kvalar in under epitetet born globals, men i stället kan kallas reborn globals. Med det menas att de inte föddes globala, men att de snabbt kan styras om till att bli det på äldre dagar. För att styra om ett företag så pass mycket, krävs ofta en ny ledning. Det pekar ytterligare på vikten av strategisk rekrytering, menar Wictor.
– Det finns en väldig potential här, både i born globals och i reborns. Myndigheterna bör jobba mer med det, men frågan är hur. Många företag är inte intresserade av förändring.
– Jag tror att även mer traditionella företag har mycket att lära av hur born globals jobbar, säger Ingemar Wictor.
Liliya Altshuler har lagt fram sin doktorsavhandling Competitive Capabilities of a Technology Born Global vid Lunds universitet. Hon har undersökt hur born globals blir konkurrenskraftiga på lång sikt. Trots sin brist på resurser, och trots att de är små företag som tävlar mot stora internationella spelare på flera marknader samtidigt.
Hon har fokuserat på teknikbaserade företag, med danska Bang & Olufsen ICE Power som huvudsakligt studieobjekt. Eftersom det ofta är just kunskap som ligger till grund för born globals har avhandlingen ett kunskapsbaserat perspektiv. Altshuler identifierar fyra framgångsfaktorer som påverkar om organisationen blir hållbar på längre sikt: FoU-relaterade faktorer, samarbeten, varumärkesrelaterade faktorer respektive ledningsrelaterade faktorer.
Bang & Olufsen ICE Power är ett halvägt dotterbolag till det danska elektronikbolaget Bang & Olufsen. Att de hade ett välkänt varumärke i företagsnamnet hjälpte nog i början, menar Liliya Altshuler. Det kan fungera som dörröppnare, speciellt när man ska in på nya marknader.
– Men ganska snabbt var de ändå tvungna att stå på egna ben. De säljer en annan produkt än moderbolaget och i princip har det fungerat som en helt ny startup.
På idéstadiet är det inte lätt att ha koll på marknaden och veta vilka kunderna är, eller vad de vill ha. Man måste resa och träffa sina kontakter ansikte mot ansikte för att skapa ett bra nätverk.
– Små företag måste alltid lita på samarbeten. Som entreprenör, särskilt i ett born global, måste man vara modig och våga närma sig stora företag. Man får inte vara rädd för att prata med kunder och man måste ha en hög kompetensnivå i företaget. Det gäller att vara entreprenöriell för att klara av den här typen av företagande, och medveten om vad som händer runtom i världen.
De ledningsrelaterade faktorerna har bland annat att göra med hur företaget anpassar sig till omvärlden, och till sin egen utveckling. När man lämnar startup-fasen är det andra saker som behövs. Det gäller att hela tiden utveckla tekniken för att möta förändrade behov, att ha nära kontakt med kunderna och vara öppen för förändring – både i omvärlden och inom företaget.
– Man kan inte sitta på kammaren och vara innovativ för alltid, man måste leverera en produkt till kunderna också.
Altshuler menar att policy kan göra stor skillnad. Inte minst när det gäller samarbeten mellan universitetsvärlden och den privata sektorn. Även samarbeten med övrig offentlig sektor kan vara en bra katalysator för born globals.
– Det är egentligen inga konstigheter, och det mesta som är viktigt i born globals är samma saker som är viktiga i alla företag. Men den snabba internationaliseringen ger ytterligare svårigheter och en ökad komplexitet. Till exempel på grund av kulturskillnader. Det gäller att identifiera de färdigheter där man är bättre än andra företag, och bygga vidare därifrån, säger Liliya Altshuler.
Den mesta forskningen kring born globals är, som i exemplen ovan, gjord inom företagsekonomi. Men det finns undantag: Nationalekonomen Torbjörn Halldin la fram doktorsavhandlingen Firm internationalization and born global firms – On the causes and consequences of export market entry vid KTH i januari. I juni kom han också ut med rapporten Born globals (Entreprenörskapsforum, 2012) som är baserad på avhandlingen.
Halldin har en makroinriktad syn på ämnet. I sin forskning visar han att born globals faktiskt presterar bättre än ”vanliga” företag med en långsammare internationalisering. Han har jämfört born globals med andra företag som har någon typ av internationell erfarenhet, fem år efter grundandet. Born global-företagen sysselsätter då fler personer, har högre omsättning, vinstmarginal och produktivitet. Däremot är överlevnadsgraden lägre.
En fråga som uppstår är då: Blir man ett bättre företag av att exportera? Ja, forskarna är i alla fall överens om att exporterande företag är mer produktiva. Däremot är det oklart varför det är på det viset. Eftersom det krävs en hel del för att över huvud taget ta sig utomlands, kanske det framförallt är de högproduktiva företagen som lyckas. En annan möjlig förklaring är att närvaron på internationella marknader gör företagen mer produktiva. Lite hönan eller ägget-dilemma, alltså.
En intressant skillnad jämfört med andra företag är att born globals sysselsätter en högre andel utrikesfödda. Ganska väntat, enligt Halldin, med tanke på att utrikesfödda som grupp sannolikt har kunskap som personer födda i Sverige inte har.
Svante Andersson håller med:
– Ledare i born globals rekryterar gärna medarbetare som har kompetenser de själva saknar. Om de ska etablera sig i Chile, anställer de någon med chilensk bakgrund som kan språket och marknaden.
Många born globals har stor tillväxtpotential och är viktiga för ekonomin i ett större perspektiv. Därför har också politiker och policymakare fått upp ögonen för fenomenet. Men Torbjörn Halldins forskning visar att antalet företag som kvalar in som born globals i Sverige än så länge ligger på en ganska jämn nivå. Andra länder med liten hemmamarknad, som exempelvis Danmark, har en större andel born globals. Enligt Svante Andersson kan det bero på att en stor del av Sveriges utrikeshandel går via våra storföretag. De små företagen är snarare underleverantörer till stora inhemska företag än exportörer.
Om vi vill se fler born globals i Sverige finns en del att göra. Torbjörn Halldin menar att flertalet av de åtgärder som skulle stimulera framväxten av fler born globals är samma som stimulerar nyföretagande generellt. Därför bör man integrera internationaliseringsstöd i det allmänna nyföretagsstödet. För att öka incitamentet till just born globals kan rådgivare och andra minska fokuset på den stegvisa internationaliseringen. Att bättre utnyttja den kompetens som finns bland utrikesfödda vore också en bra satsning, enligt Halldin.
Svante Andersson menar att det behövs mer internationalisering inom utbildningen.
– Jag upplever att utlandskontakterna snarare har minskat inom högskolan på senare år. Det är till exempel ganska krångligt att tillgodogöra sig utlandsstudier i Sverige. Mer tryck borde läggas på detta när universitet och högskolor utvärderas. Det behövs en medvetenhet kring det här i alla utbildningar.
– Det är också viktigt att rådgivare som Tillväxtverket och Exportrådet ger olika råd till olika företag. Om man ska välja en mer aggressiv internationaliseringsstrategi, gäller det att man verkligen vill det. Det blivande born global-företaget måste satsa egna resurser, annars spelar det ingen roll att de får internationaliseringsstöd.
Andersson återkommer till entreprenörernas inställning. Yttre faktorer kanske inte spelar så stor roll, menar han. Det är en speciell sorts företagare som verkligen vill växa internationellt – snabbt.
– När man frågar de här entreprenörerna varför de vill växa utomlands, får man svaret: ”Dum fråga, varför skulle vi vilja stanna här i Sverige?” Det är helt självklart för dem att bli globala, konstaterar Svante Andersson.
Kontakta svante.andersson@hh.se, liliya.altshuler@gmail.com, ingemar.wictor@hh.se
Born globals i korthet
Kallas också ”internationalized new ventures” på forskarspråk.
För att vara ett born global ska man, enligt en vanlig definition, ha minst 25 procent av sin försäljning utomlands, senast tre år efter start.
1-3 procent av de företag som startades inom tillverkningsindustrin i Sverige mellan 1998-2003 var born globals.
Born globals är vanligast inom högteknologisk tillverkningsbransch, med en andel på 1,7-6,4 procent, beroende på definition.
Många born globals har stor tillväxtpotential och är därför viktiga för ekonomin i ett större perspektiv.
Några exempel på kända svenska born globals är Spotify, Skype och spelföretaget Mojang med bland annat Minecraft på repertoaren.—–