”Personalen är det unga företagets viktigaste resurs”

Följande text publicerades även i temat fnuttHuman Resource Managementfnutt som publicerades i fnuttForskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 2, 1999:

Nystartade bolag fokuserar på innovationer, marknad och kapital. Därmed glömmer ofta företagaren ofta lätt bort de mänskliga resurserna i bolaget.

Human Resource Management är en felande länk för nya företag, menar forskaren Howard Aldrich. I nya och snabbt växande små företag är det de duktiga medarbetarna som är den mest kritiska resursen, något som få företagaren skulle bestrida. Men ändå har administration av mänskliga resurser – eller Human Resource Management (HRM), som den betydligt bredare engelska termen lyder – hamnat på efterkälken såväl bland företagare själva som inom entreprenörskapsforskningen. Vad HRM betyder för nya företag är något som professor Howard Aldrich, sociolog vid University of North Carolina, Chapel Hill intresserar sig mycket för.

HRM har nonchalerats länge nog, trots att personalen i mina ögon är det unga företagets viktigaste resurs, säger Howard Aldrich.

Han menar ändå att det rör på sig i debatten. Sedan HRM myntades under 80-talet har medarbetare med personalfunktioner fått högre status, även om många amerikaner fortfarande ser området som onödigt eller icke värdeskapande.

I dag talas det dock allt oftare om Strategic HRM, alltså om personalvård som ett vapen för företagets långsiktiga överlevnad. I begreppet ryms rekrytering, kompetensutveckling, attitydundersökningar och olika former av bonussystem för att hålla kvar nyckelpersonal inom företaget.

Ett projekt som en av mina doktorander arbetar med just nu är att granska vad entreprenörer gör för att få behålla sådana ”oersättliga” medarbetare.

Den ena strategin är att helt enkelt försöka identifiera sådana nyckelpersoner så tidigt som möjligt och göra sitt bästa för att sprida deras kunskaper även till andra kollegor. Denna metod är att föredra eftersom entreprenören, om detta inte sker, måste locka personen att stanna med hjälp av mer pengar, mer fritid eller andra förmåner – utan att för den skull vara garanterad att han eller hon stannar någon längre tid.

Howard Aldrich hyser en förhoppning om att en syn på vad som skapar värde i företagen ska slå rot. En syn där företagens problem analyseras som en effekt av bristande kunskap, snarare än en effekt av brist på finansiella resurser. Det senare tankesättet skapade i början av 90-talet massuppsägningar som för vissa företag innebar en enorm och ödesdiger kunskapsflykt. En definition av resurser som ger större plats för kunskapen skulle också ge utrymme för människan vilket kopplar tillbaka till den mjukare skandinaviska personalskolan.

En annan intressant utveckling, enligt Aldrich, är Internet. Webben skapar möjligheter för betydligt bättre och tätare uppföljning inom företagen, och därmed också till bättre kunskapsbildning. Ett exempel är kollegan Therese Welbournes bolag Valour som erbjuder ständigt rullande attitydundersökningar på webben åt stora amerikanska företag. Istället för en enkät om året byggs feedback och konstruktiv kritik in i företagets vardagsrutiner.

Om man ska skapa en lärande organisation måste även cheferna tillåtas att lära sig, menar Howard Aldrich som ser en stor framtida marknad för den här typen av digital kunskapsöverföring, inte minst i snabbväxande och därmed lätt kaotiska företagsmiljöer.———–