Sveriges bästa uppsatsskrivare

Följande text publicerades även i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 4, 1999:

En jurist, två företagsekonomer och en sociolog. Så ser pristagarna ut i NUTEKs uppsatstävling läsåret 1998-99. Tävlingen arrangerades i år för nionde gången i samarbete med Esbri, Ernst & Young AB och Företagarnas riksorganisation.

På NUTEK-dagen den 18 november avslöjades det äntligen vilka som skrivit Sveriges bästa uppsatser på temat Småföretagens villkor och möjligheter i Sverige under det gångna läsåret. I hård konkurrens med ett femtiotal andra kandidat- och magisteruppsatser korades tre vinnande uppsatser skrivna av Samuel Engblom, Fredrik Häggblom, Mikael Roström och Mats Holmquist. Vinnarna tilldelades resestipendier om 20 000, 15 000 respektive 10 000 kronor.

Tävlingens tredjepristagare är Mats Holmquist, sociolog och arbetsvetare vid Centrum för Arbetslivsutveckling (CAU) vid Högskolan i Halmstad. I sin uppsats Reflexiva oaser – småföretagare i lärande nätverk undersöker han projektet Innonet, ett nätverk där nio halländska småföretagare ingår. Syftet är att öka förståelsen för nätverk som en kompletterande stödform för småföretagare.

– Att vara VD i ett litet företag innebär oftast en hel del jobb. Ändå finns det de som väljer att avsätta dyrbar tid till att träffas i nätverk. När jag såg hur småföretagarna prioriterade blev jag nyfiken på vad nätverksträffarna egentligen gav dem, säger Mats Holmquist.

Uppsatsen bygger på djupintervjuer med sex av de verkställande direktörer som ingår i Innonet. Resultaten visar att deltagandet i nätverket har positiva effekter på småföretagarna i form av vad författaren kallar osäkerhetsreducering och förändringskompetens. Genom att regelbundet träffa och diskutera med andra småföretagare som stött på liknande problem stärks personerna i nätverket. Deras osäkerhet minskar vilket kommer organisationerna till godo i form av förändringar.

Vad är skillnaden mellan en vinnare och en förlorare i företagssammanhang? Fredrik Häggblom och Mikael Roström, båda vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, redogör i sin uppsats The pricing strategy of a winner för hur prissättningsstrategier påverkar företags framgångar. Detta renderade dem en andraplats i tävlingen.

– Vi började bakvänt med att ta reda på vinstmarginalen för 300 små och medelstora företag. Genom att jämföra dem med branschgenomsnitten kunde vi dela in företagen i vad vi kallar vinnare och förlorare, berättar Mikael Roström.

Sedan samlades information om vilka strategier som faktiskt används vid prissättning in via en enkätundersökning. Slutsatsen är att prissättningsstrategier tydligen är en viktig ingrediens i ett företags framgångsrecept.

– Majoriteten av företagen har en uttalad prissättningsstrategi. Om företaget är framgångsrikt eller inte menar vi i många fall kan förklaras av vilken strategi som valts. Mindre framgångsrika företag har en tendens att basera sina priser på kostnaden för att framställa produkten i stället för på kundernas betalningsvilja och konkurrenternas beteende, säger Fredrik Häggblom.

Social Security of the Self-employed in Sweden – så heter den vinnande uppsatsen. Den är författad av Samuel Engblom vid Lunds universitets juridiska institution. Han har undersökt hur det svenska socialförsäkringssystemet hanterar egenföretagare.

– Egenföretagaren kan ses som en dubbelnatur – å ena sidan arbetskraft och å andra sidan företag. Detta ställer till problem: samtidigt som individen ska skyddas mot ekonomisk förlust vid sjukdom, ålderdom eller arbetslöshet får socialförsäkringsrätten inte skydda företaget mot konkurrens och utslagning, säger Samuel Engblom.

I Sverige är dock önskan att främja nyföretagande så stark att det traditionella intresset att ett företag inte får skyddas mot konkurrens fått träda tillbaka.

– Sverige ligger långt framme på det här området. Vi har universella socialförsäkringssystem och det anses naturligt att även låta egenföretagare ta del av dessa förmåner.

Samuel Engbloms magisteruppsats tjänar som avstamp för hans fortsatta forskning. Han kommer att ägna de närmsta tre åren åt en jämförande studie av arbets- och socialförsäkringsrätt i EU-länderna vid European University Institute i Florens, Italien där han blivit antagen till doktorsprogrammet.———–