”Jag vill veta vad som finns bortom nästa krök”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 2, 2000:

Nancy Carter, professor i entreprenörskap:

Om Nancy Carter hade levt på 1800-talet skulle hon dragit västerut i en prärievagn, det är hon säker på. Nu råkade Nancy Carter födas hundra år för sent för att bli pionjär under guldruschen. I stället blev hon entreprenörskapsforskare.

Universitetsstudier i journalistik och masskommunikation, därefter en PhD i företagsekonomi. I sin doktorsavhandling studerade hon datorers intåg på tidningsredaktioner ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet blev en banbrytande studie om hur organisationers interna kommunikation och yttre struktur påverkas av ny teknologi. Avhandlingen från 1980 citeras än idag.
– Jag råkade bara befinna mig på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Nancy Carter, gästprofessor vid Esbri under två veckor i mars, blygsamt.

Under sin tid som doktorand vid University of Nebraska kom hon i kontakt med ett entreprenörskapscentrum som hjälpte blivande företagare att komma igång. Hon trivdes så bra där att hon beslöt att fortsätta forska och undervisa inom detta område. Idag är hon innehavare av en professur vid University of St Thomas – Richard M. Schultze Endowed Chair in Entrepreneurship.
– Mitt främsta forskningsintresse är kvinnors företagande. Två av mina tre forskningsanslag är öronmärkta för forskning om kvinnliga entreprenörer, berättar Nancy Carter.

Det ena forskningsprojektet handlar om kvinnor som står i begrepp att starta egna företag. Hon intresserar sig dels för hur de får igång företagen, dels för om de är mer eller mindre benägna att avbryta sina försök än vad män är. I det andra projektet undersöks kvinnor och riskkapital ur två perspektiv: entreprenörens respektive riskkapitalistens.

I USA ägs nästan fyrtio procent av företagen av kvinnor. Ändå gick bara fem procent av det investerade riskkapitalet 1998 till kvinnliga entreprenörer. Nancy Carter och hennes forskarkollegor försöker ta reda på vad detta beror på.
– Å ena sidan – vill inte kvinnorna att deras företag ska växa, är de verksamma inom branscher där kapitaltillskott inte är nödvändigt för tillväxt, eller blir de diskriminerade på grund av att de är kvinnor? Å andra sidan – vilken typ av företag är investerarna intresserade av?
En hypotes de arbetar med är att kvinnor har svårare att skaffa kapital för att de inte ingår i rätt nätverk. Det betyder att de aldrig blir presenterade för riskkapitalister och affärsänglar.

I undervisningen av MBA-studenter får Nancy Carters forskning sedan praktisk relevans. Studenternas snittålder är 28-29 år och de har arbetat i medelstora eller stora företag under några år. Entreprenörskapsprogrammet de läser är mycket praktiskt och förbereder dem för att starta och driva egna småföretag.
– Jag trivs med balansen mellan forskning och undervisning. Fenomenet entreprenörskap har verkligen betydelse för människors liv. Om jag ökar min förståelse för hur nya företag fungerar kan jag till exempel svara på frågor om varför kvinnor startar färre företag än män. I och med det kan jag ge de kvinnliga studenterna bättre råd om hur de ska bära sig åt för att starta företag och skapa tillväxt.

Förutom att forska och undervisa leder Nancy Carter även John M. Morrison Center for Entrepreneurship, men inte länge till om hon får råda.
– Administrationen tar alldeles för mycket av min tid. Jag ska anställa någon som kan avlasta mig. Jag vill mycket hellre forska och undervisa, säger hon.

Mer om Nancy:

Namn: Nancy Carter
Ålder: 51 år
Bakgrund: PhD i företagsekonomi 1980. Har sedan dess forskat och undervisat inom entreprenörskapområdet vid bland annat University of Notre Dame i Indiana, Marquette University i Wisconsin och University of St Thomas i Minnesota. En av Entrepreneurship Research Consortiums grundare.
Aktuell: Presenterar i juni papers vid de två konferenserna Babson och ICSB om kvinnliga entreprenörers möjligheter att få riskkapital.
———–