”Orimliga förväntningar på entreprenörskapsforskning”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2000:

Det kan tyckas att entreprenörskapsforskningen har fått ett rejält fäste. Snart finns det inget universitet som står utan professur i ämnet. Entreprenöriella förhållningssätt skall ges insteg i akademin, entreprenörskapets omvälvande kraft skall påverka universiteten. Men förväntningarna på förnyelse av den akademiska forskningen riskerar att komma på skam.

Sådana förhoppningar gavs också uttryck för i skriften I entreprenörskapets tecken. En studie av skolning i förnyelse. I den är författarna djupt kritiska till att utbildning och forskning inte länkas till praktik och företagande. De menar att utbildningssystemet förmedlar bilden av en enda objektiv värld och att studenterna ”tvingas” lära sig att avbilda denna. Utvecklande och företagande förhållningssätt lyser med sin frånvaro. Kunskap i handling tillmäts liten betydelse.

Entreprenörskapsforskningen skiljer sig inte från annan svensk forskning. Svensk forskning är världsbäst i flera avseenden. 3,9 procent av BNP går till forskning (EU:s genomsnitt är 3) och vi publicerar flest vetenskapliga artiklar per capita. Men avkastningen i form av forskningsbaserade affärsidéer och utveckling i praktiken är inte högre här. Nathan Rosenberg vid Stanford, gästforskare vid Arbetslivsinstitutet, har visat på det fruktbara i en mångfald av relationer och utbyten mellan forskare och praktiker för innovationer och entreprenörskap. Hans eget universitet är ett lysande exempel. Sveriges utbildningsminister har dock inte för avsikt att öka interaktionen mellan forskare och praktiker, tvärtom är det grundforskning – i upphöjd avskildhet – som framhålls som ideal.

Ingenting tyder på att den nuvarande entreprenörskapsforskningen leder till en annorlunda kunskapsbildning. Liksom annan forskning strävar den efter att få ”sin verklighet” under statistisk och teoretisk kontroll: Kunskapen omvandlad till ting, som Bengt Molander uttrycker det. Men entreprenöriell kunskap är egentligen alltid bunden till person, kontext och utvecklingssammanhang. Den skapas alltid i ett händelsesammanhang. Trots det lyser forskning inifrån entreprenöriella utvecklingsprocesser med sin frånvaro. Det är desto mer förvånande med tanke på att entreprenörskapsforskarna börjar få direkt närhet till entreprenöriell praktik när mer och mer av den utspelar sig i de akademiska miljöerna, inom biotek till exempel. Här finns goda möjligheter till gemensam kunskapsbildning mellan forskare och entreprenörer, det vill säga kunskap i handling.

Börja diskutera entreprenörskapsforskningens sätt att bilda kunskap! En möjlighet är konferensen Högskolor och Samhälle i Samverkan 2001. Den handlar om att bilda kunskap med praktiker. Författarna till ovanstående rapport, Bengt Johannisson och Torsten Madsén, deltar liksom andra entreprenörskapsforskare som Hans Landström, Elisabeth Sundin m fl. Key-note speaker blir den i USA och Sverige kända utvecklaren av akademiskt entreprenörskap Mary Lindenstein Walshok…

———–