Etniciteten viktig – i omvärldens ögon

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2001:

– Ingen av de jag intervjuat vill bli sedd som invandrarföretagare. De är företagare, punkt slut. Och de vill bli bedömda efter sin kompetens.
Orden är Oscar Pripps. Han har studerat etnicitetens betydelse för en grupp företagare, inom den egna minoriteten och i kontakter med den omgivande majoriteten.

Människors identitet bestäms dels av våra färdigheter, dels av hur andra uppfattar oss. Identiteten har en personlig och en social del.

– Den personliga identiteten består av till exempel den egna kompetensen, förmågan och kunskapen. Den sociala identiteten bestäms av omgivningen och baseras exempelvis på ålder, kön och etnicitet, säger Oscar Pripp.

Men vissa företagares identitet reduceras av omgivningen till att enbart innefatta deras etnicitet – den personliga identiteten hamnar i skymundan. Detta präglar hur företagarna presenterar sig själva, och vilka strategier de väljer.

I Södertälje kommun bor över 10 000 assyrier och syrianer. Jämfört med andra södertäljebor är det 2-3 gånger vanligare att de startar företag, främst livsmedelsbutiker, skrädderier, frisersalonger och restauranger. Oscar Pripp, verksam vid Södertörns högskola och Mångkulturellt centrum i Botkyrka, intresserar sig för denna minoritetsgrupp. Hans avhandling Företagande i minoritet har lagts fram vid Stockholms universitet. Syftet är att ta reda på när, var och hur etnicitet blir och görs till något relevant för assyriska och syrianska företagare.

Pripp är etnolog och hans närvaro är högst påtaglig i avhandlingen. Mellan 1992 och 1996 genomförde han 20 kortare telefonintervjuer och 35 samtalsintervjuer med företagare. En del av hans fältarbete utgjordes även av deltagande observationer. För att kunna ta del av tonlägen, ordval, rörelser och gester i företagarens kontakter med myndigheter, kunder och andra arbetade Oscar Pripp som butiksbiträde i en kvartersbutik. När han började analysera sitt material blev han förvånad. Det var som om en osynlig intervjuare varit med och ställt frågor.

– Först såg jag det inte, men plötsligt dök en hel värld upp. Vardagliga frågor som ”Jobbar din fru också i företaget?” kunde ge svar som ”Jag hjälper till mycket hemma”. I mitt material fanns svar på frågor som jag aldrig uttalat.

Utan att ha frågat om det fick Oscar Pripp veta att företagarna inte befattade sig med svarta marknaden, att deras barn fick en svensk uppfostran och att de var noga med hygienen i kök och kylutrymmen. Han menar att företagarnas sätt att presentera sig återspeglar deras relation till den lokala kontexten, hur de är vana att bli identifierade.

Att omvärlden lägger stor vikt vid etniciteten präglar även de strategier som företagarna tillämpar. Språk som strategi kan innebära att systematiskt utveckla kommunikationen med kunderna, att vara trevlig utan att gå över gränsen. Hygien och hederlighet är andra strategiexempel.

Liksom för andra småföretagare är assyrierna och syrianernas släkt och vänner viktiga för företagandet: som långivare, kompanjoner och samarbetspartners.

– Men de personliga egenskaperna och yrkeskunnandet är viktigare än släktskapet, betonar Pripp.

– Och i takt med att företaget växer och blir mer specialiserat minskar etnicitetens betydelse, precis som i vilket annat företag som helst. Visst finns det skillnader, men de beror inte främst på att företagarna är immigranter. Skillnaden ligger i hur omgivningen betraktar dem.———–