Fattigdom gjorde människor till företagare

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2001:

När det politiska systemet kollapsade i Sierra Leone tvingades människorna att söka nya försörjningsmöjligheter. I dag räknar man med att hälften av befolkningen får sin utkomst genom småföretag eller gatuförsäljning, så kallad petty trading.

Fouday Kamara är själv från Sierra Leone och kom hit genom äktenskap för tjugo år sedan. Intresset för hemlandet och ett hopp om att kunna bidra till förändringar ligger bakom hans doktorsavhandling Economic and Social Crises in Sierra Leone med undertiteln The Role of Small-scale Entrepreneurs in Petty Trading as a Strategy for Survival 1960-1996.

Sedan självständigheten från Storbritannien i slutet av sextiotalet har det ekonomiska läget successivt försämrats. Landet är rikt på naturtillgångar, bland annat guld och diamanter, men ett långvarigt inbördeskrig och åtskilliga politiska misslyckanden har gjort Sierra Leone till ett av världens fattigaste länder.

– Den första självständiga regeringen ville reformera jordbruket, men majoriteten av folket som vant sig vid stadslivet ville inte återvända till landsbygden, säger Fouday Kamara. Den offentliga sektorn lades ner, arbetstillfällen försvann och program som ursprungligen funnits för att utveckla ekonomin upphörde. Människor fick klara sig själva och på så sätt föddes begreppet ”cultural business”, affärer på lokal nivå som ett sätt att försörja sig.

I Sierra Leone gör alla affärer med alla och på alla sätt och vis. Här finns allt från kvinnor med stationära marknadsstånd till barn som säljer varor från en filt på trottoaren. För de flesta har det blivit det enda sättet att försörja sig och den svarta marknaden är enorm. På åttiotalet aktiverades en lag om gatuförsäljningsförbud som funnits sedan 1800-talet men aldrig tillämpats. Politikerna ansåg gatuförsäljningen för stor och bekämpade den med såväl armé som polis med följden att folk slog in på den illegala vägen i stället.

– Parallellekonomin är fortfarande enorm även om gatuförsäljningen i dag är tillåten. Det finns pengar i Sierra Leone, men bara illegalt.

För att stimulera ekonomin och underlätta för människor att verka i sina företag anser Fouday Kamara att staten måste ta ett större ansvar för att genomgripande reformer ska kunna genomföras. Utbildning behövs, och möjlighet att låna pengar.

– Fattigdomen har utvecklat uppfinningsrikedomen. I bästa fall har det stimulerat entreprenörsandan och skapat fungerande företag men människor behöver även politisk trygghet och en offentlig sektor. I dag finns det inget officiellt ekonomiskt system som fungerar. Bankerna är ett sådant exempel. Ingen vågar anlita banker då de inte kan garantera att pengarna finns när de vill ta ut dem. Bankerna kanske inte kan skapa nya jobb, men lån till småföretagare skulle underlätta vardagen för många människor.

Fouday Kamaras slutsats om vad som krävs för att få landet på fötter igen är inte komplicerad men för närvarande utopisk. Så länge huvuddelen av statskassan går till krigföring är reformer, politisk stabilitet och resurser till att förbättra den lokala ekonomin inte i sikte.
———–