Entreprenörskap i skolan engagerar elever

Christina
Eriksson
DELA
Annica Otterborg har lagt fram avhandlingen Entreprenöriellt lärande – Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2011:

Entreprenörskap blir från och med höstterminen 2011 ett eget ämne på gymnasieskolan. Dessutom kommer entreprenörskap att finnas i andra ämnens examensmål. Forskning visar att entreprenöriellt lärande ger engagerade elever. Men många skolor har svårt att angripa fenomenet och vet inte exakt hur de ska integrera det i undervisningen.

Annica Otterborg har studerat olika lärandeformer och la i mars fram en avhandling om gymnasieelevers sätt att uppfatta och tillgodogöra sig entreprenöriellt lärande.

-– Jag ser entreprenöriellt lärande, till skillnad från andra lärandeformer, som att skolan i samspel med näringslivet låter eleverna arbeta med verklighetsnära uppgifter, säger Annica Otterborg.

Hon har intervjuat 16 gymnasieelever på en skola med entreprenöriell profil om deras projektarbete. Eleverna har parvis tillbringat en dag i veckan på ett närliggande företag för att realisera skoluppgifter i praktiken.

– Att uppgifterna har en verklighetsförankring i näringslivet har varit viktigt för att eleverna ska förstå dem och tänka i termer av samhällsnytta. Med skarpa uppgifter engagerar sig eleverna mycket mer. Samtidigt får de en bättre bild av världen utanför skolan.

Enligt Otterborg reflekterar elever i gemen inte så mycket över vilken betydelse, eller vilka följder, deras arbete får. Men hennes avhandling visar att elever som har entreprenörskap på schemat lär sig ta ansvar för sitt resultat i större utsträckning. Dessutom underlättas den egna förståelsen för skolarbetet om de får möjlighet att själva identifiera och avgränsa sin uppgift.

Eleverna blir även bättre på att arbeta i team, och reflekterar mer över hur deras arbete bedöms. I skolan får de betyg, men i företaget bedöms arbetet utifrån vilken praktisk nytta det gör i verksamheten.

– De lär sig två olika sociala praktiker, en från skolan och en från näringslivet, och förstår därmed vilka skillnader som kan finnas mellan dem. En elev säger exempelvis i studien att ”Lärare är lärare i en skyddad värld medan personer på företagen känns mer som verkliga människor”.

Eleverna får omsätta skoluppgifter till autentiska uppgifter och arbeta mot riktiga mål i en form som företagen har nytta av. Företaget tar alltså inte bara emot elever från skolan för att vara snälla, utan får också värdefulla motprestationer.

Exempelvis fick eleverna lära sig grunden för en marknadsundersökning i skolan och därefter göra en liknande undersökning ”live” i företaget. Det ökar också förståelsen för att det finns flera sätt att utföra en arbetsuppgift.

– Genom den entreprenöriella lärandeformen utvecklar eleverna egenskaper som brukar tillskrivas entreprenören. De blir bättre på att handla självstyrt, bryta mönster och stå emot kollektivt handlande, ta ansvar, se möjligheter och göra något av dem, samt på att samverka med andra.

– Vi behöver hitta uppgifter utanför skolan så att eleverna tidigare får kontakt med näringslivet och på så vis ser sin egen roll, säger Annica Otterborg.

Hon poängterar att det inte finns någon klar modell eller innovativ lösning för att få in mer entreprenörskap i skolorna. En del skolor har därför haft svårt att veta exakt hur de ska gå tillväga. Men Otterborg tycker att eleverna själva ska få möjlighet att prova sig fram för att hitta olika vägar.

– Traditionell klassrumsundervisning, där pedagogen har totalkontroll över situationen, motverkar företagsamhet. I stället skulle både skola och näringsliv tjäna på att aktivt samverka.

– Sedan blir förstås inte alla entreprenörer. Jag vill påstå att skolans uppgift är att göra eleverna till goda samhällsmedborgare. Det kan i sin tur leda till att fler startar företag, vilket samhället också behöver, säger Annica Otterborg.

Kontakta annica.otterborg@hlk.hj.se———

5469

DELA