Inte bara nytta

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2010:

På forskningscentrumet CBI är relevans och nytta självklara ingredienser i alla projekt. Men föreståndaren Sofia Börjesson påpekar samtidigt att nyttoorienteringen inte får dras alltför långt. Då blir forskarna snarare produktutvecklare eller organisationskonsulter. I ett projekt undersöks innovationskraften i skogsindustrin.

CBI samarbetar i olika utsträckning med företag i alla sina forskningsprojekt. Grundtanken är att producera handlingsbar kunskap som är relevant för företagen. Det är ett något bredare synsätt än att säga att forskningen ska ha nytta, enligt Sofia Börjesson.

– Vi arbetar väldigt handgripligt i företagen. Graden av nytta varierar, och kan vara märkbar på olika lång sikt, men tanken är att forskningen alltid ska leda till någon form av ”impact”. Vi vill åstadkomma något konkret med vår forskning och säkerställa att den har en mening utanför akademin, säger hon.

– För oss på CBI är det här självklart. Men inom managementforskningen är det inte ovanligt att man är skeptisk till nyttobegreppet. Särskilt förr var det så. Om man ville vara nyttig blev man direkt managementkonsult och ”gick kapitalets ärenden”. Men det har hänt en del de senaste tio åren, det är mycket mer accepterat även inom vårt fält nu.

Börjesson poängterar dock att forskarna inte får bli konsulter. Alla projekt som CBI driver ska även ha forskningsrelevans.

– Vi kan inte ta nyttoorienteringen för långt. Till slut håller vi på med organisationsutveckling, och då är vi inte forskare längre. Ibland måste vi ta ett steg tillbaka för att skapa den kunskap som företagen sedan kan agera på.

I ett av CBI:s avslutade projekt, Innovationskraft i den skogsbaserade sektorn, undersöktes det kreativa klimatet och den innovativa förmågan i skogsindustrin. Det var ett ettårigt projekt som pågick huvudsakligen under 2009 och involverade nio nordiska bolag från skogssektorn, främst inom papper och massa.

Ambitionen har varit att studera och analysera sektorns möjligheter, problem och förmåga till förnyelse. Förhoppningen är även att projektet ska leda till förändring i de medverkande företagen.

– Vi ville så ett frö i företagen som de sedan kan jobba vidare med. Det har många av dem också gjort, antingen på egen hand, eller med hjälp av konsulter inom branschen. Det har varit en hel del aha-upplevelser i företagen under projektets gång.

Genom forskningsprojektet har företagen fått svar på frågor som: Vad består den innovativa förmågan av? Hurdant är vårt kreativa klimat? Vilka utmaningar har vi? Och vad är vi duktiga på? Generellt sett visade alla företag bra värden på det kreativa klimatet, men något lägre på den innovativa förmågan.

– Att organisera för innovation är ganska komplext. Genom ett sådant här projekt blir det mer konkret.

Efter själva undersökningen arrangerades ett uppföljningsseminarium på respektive företag. Forskarna redovisade hur företagen hade presterat inom olika dimensioner, och jämförde dem med övriga företag i gruppen.

– Under ett sådant seminarium tar vi inte bara upp positiva saker, utan kan också peka på exempelvis motstridigheter inom företaget.

CBI anordnade även en gemensam workshop med alla företag och andra intressenter som deltog i projektet. Här fokuserade man bland annat på vilka gemensamma problem skogsbranschen har inom innovationsområdet. De som var ansvariga för forskningsprojektet i företagen var delaktiga under hela processen.

– Ett sådant här projekt måste göras i nära samarbete med personer inne på företagen, man klarar det inte utifrån, säger Sofia Börjesson.

Ett av de företag som ingick i studien var Södra Cell. Karin Emilsson var ansvarig för projektet från Södra Cells sida.

– Resultatet var ganska förväntat. Vi hade ett gott kreativt klimat, medan den innovativa förmågan inte var särskilt hög. Södra Cell har länge varit en bulkproducent av pappersmassa, och är inte vana att lansera nya produkter. Därför är det inte konstigt att vi inte är så duktiga på det. Men vi måste bli det. Omvärlden förändras, och konkurrensen ökar.

– Vi fick förslag på frågor vi bör titta närmare på. Det har vi börjat göra nu. Vissa förändringar har vi redan genomfört, andra är under diskussion, säger Karin Emilsson.

Hon menar att samarbetet med CBI har fungerat bra, och kan tänka sig fler liknande samarbetsprojekt med forskarvärlden. Södra Cell har länge arbetat nära forskare när det gäller FoU, men inte tidigare själva blivit satta under lupp på det här sättet.

– Jag tror det är bra att någon utifrån pekar på brister. Det blir en oberoende värdering och inte så mycket tyckande. Vi i Södra Cells ledningsgrupp är överens om hur vi ska gå vidare, och det är ju en bra utgångspunkt när man vill förändra något.

Det viktigaste rådet hon vill ge till företag som är sugna på att inleda ett samarbete med akademin, är att vara noggrann med samarbetsavtal redan från början.

– Det är viktigt att i förväg komma överens om vilka rättigheter och skyldigheter respektive part ska ha. Bland annat för att täcka in det som är sekretessbelagt. Då kan man också vara tillräckligt öppen, vilket är viktigt för att få till ett bra forskningssamarbete, säger Emilsson.

Kontakta sofia.borjesson@chalmers.se, karin.emilsson@sodra.se

CBI
Grundades 2007 och står för Center for Business Innovation.
Har sitt säte vid Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Finansieras av Vinnova, Chalmers och partnerföretag
www.cbi.chalmers.se

Södra Cell
Ingår i skogskoncernen Södra, som bland annat producerar pappersmassa, trävaror och biobränslen.
Södra är en ekonomisk förening med fler än 51 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar och 4 000 anställda.
www.sodra.com———–