Sociala normer påverkar företagarnas val

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2009:

En del företag dör i förtid. Andra överlever längre än de egentligen borde. Karl Wennberg visar att sociala normer påverkar entreprenörers beslut att lägga ner eller fortsätta.

Karl Wennberg har studerat över 7 000 entreprenörer och följt deras beteende över tid. Framförallt har han intresserat sig för entreprenörernas beslut att på ett eller annat sätt avsluta sitt företagande.

– När jag började min forskning var det här ämnet inte så hett. Nu, i och med den finansiella krisen, har det plötsligt blivit väldigt aktuellt. När intäkterna minskar – vilka väljer att lägga ner sina företag och vilka fortsätter?, säger ekonomie doktor Karl Wennberg.

I avhandlingen Entrepreneurial Exit, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm, redovisar han sina resultat.

Många bra lägger ner

En ”exit” – att avsluta sitt företagande – ses i traditionell managementlitteratur som en framgång. Man antar att företagaren har sålt företaget, och därmed ”lyckats”. Motpolen är att se en avveckling som ett misslyckande. Man antar då i stället att företaget har lagts ner genom konkurs. Wennberg menar att det kan vara på båda sätten.

– Jag har undersökt det här utan att lägga någon värdering i det. Det är inte alltid så enkelt som ”survival of the fittest”. Ganska många dåliga företag fortsätter sin verksamhet. Och omvänt: Många bra företag väljer av olika anledningar att lägga ner.

– En del nedläggningar ses felaktigt som misslyckanden. Det kan helt enkelt handla om kalkylerade beslut från företagarna att kliva av när det inte går som de tänkt.

Nöjdhetsgraden avgör

Han menar att ett samspel mellan olika faktorer ligger bakom besluten: ekonomiska, geografiska och kunskapsmässiga. Men även sociala aspekter påverkar.

– Det behöver inte vara så att företaget de facto går dåligt. Det som påverkar är snarare hur det går jämfört med dina kompisar. Om man tjänar i paritet med sina kompisar fortsätter man. Om man tjänar mindre, kanske man väljer att avsluta företaget och ta en anställning i stället. Det är nöjdhetsgraden som avgör.

Och det som framförallt påverkar nöjdhetsgraden är alltså hur det går jämfört med andra i en liknande situation. En Handelsstuderande jämför sig med andra som har studerat på Handels, och inte med personer med helt annan bakgrund.

Den här typen av sociala teorier har tidigare använts för att studera hur nöjda till exempel fotbollsspelare är med sina prestationer.

– Det har gjorts ganska mycket kring detta utanför entreprenörskapsforskningen, främst inom psykologin. Det är så vi människor fungerar: När vi tjänar mer än grannen är vi lyckliga.

Serieentreprenörer uppmuntras inte

Den enskilt viktigaste faktorn som påverkar om man gör en bra exit är tidigare erfarenhet av företagande. Det här gör Karl Wennberg lite bekymrad. Serieentreprenörskap uppmuntras inte i Sverige, menar han. Starta eget-stöd är man bara berättigad till under vissa förutsättningar. Och misslyckanden är fortfarande ett stort stigma.

– Här är det stor skillnad mot andra länder. I Sverige kan man få leva på existensminimum i tio år efter en konkurs. Om man misslyckas i sitt företagande ska det inte ta tio år att komma igen. Reglerna för skuldsanering måste ändras.

Han anser också att många företagare drar ut för länge på sin exit.

– Det är bättre att lägga ner efter ett, två år om det inte funkar. Av de 7 000 företag jag har följt var många sådana som kanske borde ha lagt ner och provat något nytt i stället. På ett makroplan är det inte de som startar eget och bara anställer sig själva som gör skillnad. Det är när företaget anställer sin första person förutom grundaren som det börjar bli intressant. Det är tillväxtföretagen som kan ta oss ur krisen, konstaterar Karl Wennberg.

För mer info: k.wennberg@imperial.ac.uk———–