Socialt kapital inte alltid av godo

Följande text publiceras även i Entré nr 3, 2008:

Att ha ett bra socialt kapital är viktigt, inte minst i företagssammanhang. Genom sina kontaktnät får företagare tillgång till kunskap, ny information och andra omistliga resurser. Men, visar Lars Rønning i sin avhandling, det kan faktiskt bli för mycket av det goda.

Socialt kapital är kittet i ett bra företagsnätverk. Det i sin tur kan ge avlägsna landsbygdsregioner de förutsättningar som behövs för att nå ekonomisk utveckling. Lars Rønning har undersökt det sociala kapitalets betydelse för entreprenörskap på landsbygden. Doktorsavhandlingen Social capital in farm-based entrepreneurship and rural development har han lagt fram vid Handelshögskolan i Bodö, Norge.

Rønning växte själv upp på en bondgård och menar att det är ett av skälen till hans intresse för entreprenörskap på landsbygden och regional utveckling.

– Det här är ett intressant och viktigt forskningsområde. Både Norge och Sverige har problem med att regioner avfolkas och att företag lägger ned. I en del regioner händer det massor, i andra ingenting. Jag ville undersöka vilken inverkan det sociala kapitalet har, säger filosofie doktor Lars Rønning, numera verksam vid Nordlandsforskning.

Socialt kapital är en resurs som kan mobiliseras relativt kostnadseffektivt. En kommun som har dåligt med pengar kanske ändå kan få igång en företagssamverkan som redan ligger latent i regionen.

– Om misstänksamhet mot entreprenörskap dominerar en bygd kan man använda sig av det sociala kapitalet för att ändra på de förutsättningarna. Fast att göra detta praktiskt är inte så lätt, medger Rønning.

Myntets andra sida

Det sociala kapitalet har även negativa sidor. En typisk landsbygdsregion ligger geografiskt avsides och har en ganska ensidig företagsverksamhet. Att vara integrerad i ett sådant nätverk kan vara begränsande, och leda till att man missar nya entreprenöriella möjligheter. Man har svårt att släppa in nya influenser som skulle kunna leda till nya möjligheter och nya företag.

Rønning har bland annat intresserat sig för samers företagande. Den samiska kulturen har stor inverkan – både positiv och negativ – på den entreprenöriella aktiviteten.

– Som minoritet är samerna angelägna om att upprätthålla det säregna i sin kultur. De kämpar för att den inte ska urvattnas av till exempel globaliseringen. Detta kan ibland leda till att entreprenöriella idéer stoppas.

– Att hindra individen från att bli entreprenör är givetvis hämmande, men kan samtidigt vara bra för gruppen i stort. Att värna om det säregna i kulturen leder till att man även i fortsättningen har möjlighet att marknadsföra det som är unikt för den samiska kulturen. Studien av samernas företagande är ett bra exempel på att det sociala kapitalet är en resurs som har stor inverkan på entreprenörskapsprocessen.

Kommuner har ansvar

Resultatet av Rønnings studier är bland annat en modell som beskriver hur socialt kapital påverkar entreprenöriell aktivitet. Både de positiva och de negativa faktorerna finns med. På så sätt får man en bättre helhetsbild av fenomenet, menar han.

Förhoppningen är att både regioner och företag ska inse hur viktigt det sociala kapitalet är för entreprenörskapet, och göra dem mer benägna att satsa på att utveckla detta.

– Jag har sett tydligt i ett par fall hur det kommunala har gått in och styrt upp en regions entreprenöriella klimat. Kanske kan kommuner själva fungera mer som entreprenörer?

För mer info: lars.roenning@nforsk.no
———–