Ny mötesplats kring kvinnors företag

Företagsamma kvinnor, och alla som jobbar med dem, behöver en ny mötesplats. Det var utgångspunkten när ESBRI och CONNECT Sverige tog initiativet till en Nationalarena för kvinnors företagande. I samarbete med NUTEK genomfördes två intressanta och välbesökta diskussionsdagar 3-4 december 2007.

-Magnus Aronsson, vd för ESBRI, och Johan Carlstedt, vd för CONNECT Sverige, berättade inledningsvis om syftet med den nya satsningen. De framhöll vikten av gränsöverskridande möten för att inspirera fler kvinnor att starta nya företag, skapa tillväxt i befintliga företag och, inte minst, investera i andras företag.

– ESBRI har arbetat för att sprida forskningsbaserad kunskap sedan 1997. Vi har sett att frågor om kvinnors företagande är underförsörjda inom forskningen. De senaste åren har vi därför samarbetat med det internationella Dianaprojektet*. Vi är glada över att ha två av Dianas grundare, professorerna Myra Hart och Elizabeth Gatewood, här som huvudtalare i dag och i morgon, sa Magnus Aronsson.

Johan Carlstedt var tidigare under sin karriär på Ung Företagsamhet. Där fick han upp ögonen för kvinnofrågan.

– Vid mitten av 1990-talet startade tjejer hälften av alla UF-företag. Men efter den obligatoriska avvecklingen av UF-företaget valde de inte att starta ett riktigt företag i samma utsträckning som killarna. Jag tycker personligen att det här är ett problem, sa Carlstedt.

Skilda stuprör

Den första talaren var näringsutskottets ordförande Karin Pilsäter. Hon konstaterade att politiken organiserar till exempel utbildning och infrastruktur i tydligt avskilda stuprör, fack och lådor. Denna brist på samsyn gagnar inte entreprenörskapet, menade Pilsäter.

-Själv arbetar hon för att främja företagande. Att stärka kvinnors företagande är en av de tre viktigaste frågorna på hennes agenda.

– Kvinnor är som alla andra människor – fast fler, sa Karin Pilsäter.

– Ändå kan man se vissa gemensamma drag. Ett är att kvinnor har mindre pengar än män. Det kan vi ändra på genom att höja kvinnors löner, öka tillgången till riskkapital och sänka inkomstbeskattningen. Då blir det möjligt för fler att samla ihop det kapital som krävs för att kunna starta en egen verksamhet.

Pilsäter pekade också på socialförsäkringssystemen och den kvinnodominerade sektorn vård-skola-omsorg som faktorer som påverkar kvinnors företagande. Från publiken fick hon minst två viktiga frågor att ta med sig hem till näringsutskottet. Den ena gällde bristen på kapital till lågteknologiska företag. Den andra berörde skevheten i det svenska systemet där samma bolagsregler gäller för Volvo som för ett företag med två anställda.

Entreprenörskap liknar porr

Nästa talare var Myra Hart, professor emeritus vid Harvard Business School. Hon berättade om sitt, och fyra amerikanska forskarkollegors, intresse för kvinnors företagande. Detta intresse blev upprinnelsen till det prisbelönta Dianaprojektet, vars internationella anhängare samlas till ett årligt symposium.

— Entreprenörskap är lite som pornografi. Det är svårt att beskriva, men du känner igen det när du ser det, sa Hart.

– Entreprenörer har visioner, och de skrider till handling. Detta gör de oavsett om de har de resurser som krävs – tid, pengar, medarbetare – eller inte.

Myra Hart redovisade siffror som vittnade om att kvinnors företag visserligen utgör en ansenlig del av den amerikanska ekonomin, men företagen är små. Vad är det då som gör att företag som ägs av kvinnor inte växer? Hart och de övriga Dianorna brukar roa sig med att ställa den frågan när de går på cocktailparty. De flesta brukar ha åtminstone ett bra svar, som handlar om exempelvis kvinnors motivation, val, utbildning, erfarenhet eller resurser.

Dianornas mer traditionella forskningsmetoder visar också att frågan tyvärr inte har något entydigt svar. Bristande tillväxt kan bero på att kvinnan sätter familjen framför företaget. Det kan också handla om att hon är verksam inom fnuttfelfnutt industri – till exempel restaurangbranschen där det är hård konkurrens, och svårt att bli riktigt framgångsrik.

Kvinnor tenderar att fokusera mer på kvalitet än vad män gör. Detta gör dem långsammare, och kan kosta dem marknadsandelar. Många företagande kvinnor är ovilliga att släppa ifrån sig en del av ägandet, och det hindrar tillväxten. Deras nätverk består av män, men de ingår inte i samma utsträckning i mäns nätverk. I vissa fall handlar det om att de saknar den utbildning eller erfarenhet som krävs.

Ett annat stort problemområde är förstås tillgång till kapital.

– I USA finns det inget som tyder på att bankerna diskriminerar kvinnor. Ändå väljer många kvinnor att inte låna från banken.

– 1990-1998 gick mindre än 5 procent av amerikanskt venture capital till kvinnoägda företag. Det tror vi hänger ihop med att bara 10 procent av de tunga riskkapitalisterna är kvinnor. När fler kvinnor blir seniora partners på venture capital-bolagen kommer också mer pengar att investeras i kvinnors företag, konstaterade Myra Hart.

Ilska gav utdelning

Pernilla Molander och Anna Kristensson kunde intyga att det är kämpigt att försöka övertyga finansiärer om det egna företagets förträfflighet. De driver Bright AB, och producerar egentillverkade läromedel för en internationell marknad. Ju fler avslag de fick hos banker och andra vanliga finansiärerna, desto envisare och argare blev de. Till sist ringde de upp AstraZeneca och sa fnuttNi är ett kemiföretag – vi vill att fler ska förstå kemi!fnutt Då lossnade det.

Under eftermiddagen 3 december fick deltagarna också lyssna till Anna-Carin Månssons erfarenheter från ett liv som entreprenör och affärsängel. Paula Lembke berättade om hur CONNECT Östra Sverige arbetar, Catharina Håkansson Boman från näringsdepartementet redogjorde för regeringens visioner kring kvinnors företagande och Nuteks Kerstin Wennberg lämnade en delrapport från programmet Främja kvinnors företagande som pågår 2007-2009.

Nätverkar olika

Dag två inleddes med ett anförande av Elizabeth Gatewood, professor vid Wake Forest University. Hon byggde vidare på det Myra Hart pratade om dagen innan. Gatewood menade bland annat att det finns skillnader i hur män och kvinnor utvecklar och använder sina nätverk. Kvinnor använder dem för att skaffa information samt för att få socialt och instrumentellt stöd, medan män främst använder nätverk för det instrumentella stödet. Kvinnor har också en större andel familj och nära vänner i sina nätverk.

– En högre andel släkt och vänner i nätverket har visat sig minska oddsen att starta företag. Och företag med mer homogena nätverk växer långsammare. De sociala nätverken är också viktiga för att få tillgång till finansiella resurser, sa Elizabeth Gatewood.

-Inom Diana har de också forskat kring om det finns några kognitiva skillnader som kan förklara varför fler företag startas av män.

– Män och kvinnor har liknande skäl för att starta företag, men det finns också skillnader. Finansiell framgång och innovation är till exempel mindre viktigt för kvinnor. I stället lägger de mer vikt vid flexibilitet och att ha en balans mellan familj och arbetsliv.

– Risktagande är ett annat område där det finns skillnader. Kvinnor som entreprenörer är mindre risktagande än män, men mer risktagande än befolkningen i allmänhet. Kvinnor är också mindre benägna att acceptera risk för rent pengamässiga skäl. Risktagande har å andra sidan ingen entydig koppling till hur framgångsrik man blir som företagare.

Bredda undervisningen

Gatewood menade att det finns saker vi kan göra för att bryta trenden att färre kvinnor startar företag, och att de företag som startas av kvinnor inte växer på samma sätt som företag som startas av män. Hon föreslog bland annat att entreprenörskapsundervisningen på universiteten bör breddas.

– De flesta case som används inom undervisningen fokuserar på högteknologiska branscher. Vi måste visa att det finns många olika typer av entreprenörer, vad gäller till exempel kön, ålder och bransch.

– Jag menar också att vi bör se på entreprenörskap som en del av karriärplaneringen och att vi kan ge stöd inom nätverksbyggande, sa Gatewood.

-Nästa talare var Jessica Löfström, vd för ExpanderaMera AB som sysslar med bemanning inom byggbranschen. Hon berättade om sina erfarenheter från att starta företag när alla säger att det är omöjligt. Hon blev också hårt motarbetad av fackföreningen Byggnads.

– Byggnads var rätt svåra att handskas med. De sa att vi inte fick ha ett bemanningsföretag i byggbranschen och jag blev uppkallad på förhör på deras kontor. Jag fick sitta på en ensam stol mitt i rummet medan de frågade ut mig. Och de sa till byggföretagen: fnuttOm ni anlitar ExpanderaMera kommer vi se till att ni inte blir klara i tidfnutt, sa Löfström.

Trots många motgångar höll hon ut. Sverige och världen förändrades och efter många turer fick företaget sitt avtal med facket. Löfströms råd till andra entreprenörer är därför fnuttVar extremt målmedveten, otroligt envis och ha en förmåga att inte låta er knäckasfnutt.

Under förmiddagen berättade också Susanne Söderberg om sina erfarenheter från att starta företaget Familjeapoteket.se. Jenny Collén från IQube pratade bland annat om deras satsning på ett Pre-IQube med särskilda mål för kvinnor som entreprenörer. Pia Santesson, vd på Core, inledde med att låta publiken delta i en kort yogaövning. Hon redogjorde sedan för deras program som har som övergripande mål att hjälpa individer bli mer entreprenöriella.

Dagens sista talare var Gunilla Thorstensson som är programansvarig för NUTEKs satsning på att främja kvinnors företagande. Hon konstaterade att företagande fortfarande är ganska manligt dominerat.

– Därför behöver vi de här programmen som syftar bland annat till att synliggöra företagarkvinnor, sa Thorstensson.

Även om vi kanske inte har nått så långt som vi skulle vilja, så har en del hänt de senaste åren, menade hon. I början av 1990-talet startades 15 procent av företagen av kvinnor. I dag är samma siffra 35 procent.

* Se www.esbri.se/diana för mer info
För mer info om Nationalarenan, besök www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=650
Talarnas presentationer finns här: www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=651