Företagsamhet i grundskolan saknar mål

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2006:

Det är roligt med entreprenörskap i skolan. Det tyckte både lärare och elever i de projekt som Eva Leffler har studerat. Men hon saknar en pedagogisk diskussion om varför man vill använda entreprenörskap som en del i grundskoleutbildningen.

Eva Leffler har lagt fram sin avhandling Företagsamma elever – Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan vid Umeå universitet. Syftet var att studera och problematisera entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Vad innebär begreppet och hur fungerar det i praktiken? Hon har undersökt projekt i entreprenörskap på fyra olika mellanstadieskolor.

– Alla skolor älskade att jobba i de här projekten. De tyckte att det var jätteroligt. Men om man ska jobba med att få mer företagsamma elever, så kanske man bör fråga sig hur det ska synas i projekten att eleverna blir mer företagsamma, säger Eva Leffler, filosofie doktor i pedagogiskt arbete.

Klara mål fattas

Leffler anser att det saknas en pedagogisk diskussion om entreprenörskap som ämne i skolan, vad målet är och vilka strategier man ska använda för att nå dit. Hennes uppfattning är att man inte har vågat släppa in ämnet helt och fullt i undervisningen.

– Skolan har ju frivilligt gått in i de här projekten, men de har inte formulerat behovet. Det saknas ett språk i skolan för vad det är vi gör och varför, både hos lärare och hos elever. När jag frågade vad eleverna hade lärt sig så svarade de ”ingenting” eller ”jag vet inte” – de hade inte fått öva på att formulera sig. De visste egentligen inte vad de skulle lära sig och varför.

Eva Leffler betonar vikten av att prata med eleverna och göra dem medvetna om dels målet med varje moment, dels det övergripande målet: att de ska bli mer företagsamma som individer. I grundskolan är det just egenskaper som företagsamhet, kreativitet, initiativförmåga, samverkan och självförtroende som man vill hjälpa eleverna att utveckla. Att driva företag inom grundskolan har varit av underordnad betydelse.

– Även om man inte talar så mycket om den företagande delen i grundskolans lägre åldrar, så är det den som märks mest. Elever som bildar och driver företag har fått ganska stor uppmärksamhet i medierna. Det är något som skiljer sig från den vanliga undervisningen, och är ganska lätt att ta på. Den företagsamma delen är svårare att mäta. Det är inte lika enkelt att synliggöra att elever fått ökat självförtroende, att de blivit mer kreativa och fått större utrymme att ta egna initiativ.

Inspirera och involvera

Eva Leffler vill med sin forskning visa att det finns olika delar i utbildningen i entreprenörskap. Hon vill inspirera lärare och rektorer att börja ställa frågor till sig själva om vad skolan vill med ämnet. Det är viktigt att involvera eleverna i det arbetet. Hon menar att det måste bli meningsfullt för alla.

– Man måste ta ner orden på jorden och levandegöra dem i den dagliga verksamheten, kritiskt granska dem och se: Vad står det här för på vår skola?

De projekt som Eva Leffler studerade skapade positiva ringar på vattnet och blev ett avbrott i det vanliga skolarbetet.

– De som var med och drev kaféet, de längtade efter att få ha sin kafédag! Det var ju en drivkraft i sig. Man lär sig alltid någonting när man tycker att det är roligt, framför allt när det är meningsfullt. Och det blir det när man vet varför man gör det.

För mer info: eva.leffler@educ.umu.se ———–