Revolutioner är inte alltid revolutionerande

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2006:

Det tar längre tid för tekniska uppfinningar att göra avtryck på den samtida produktionsstatistiken än vad många tror. Från uppfinning till revolution kan det gå flera decennier. Dessutom är det inte säkert att det tekniska genombrottet är särskilt revolutionerande.

Harald Edquist, doktor i ekonomisk historia, har disputerat vid Handelshögskolan i Stockholm med avhandlingen Technological Breakthroughs and Productivity Growth. I den har han undersökt vilken effekt teknologiska genombrott har haft på den långsiktiga tillväxten. Han har också studerat hur genombrotten har påverkat sättet att producera varor och tjänster. Särskilt tre avgörande tekniska genombrott jämförs: införandet av ångmaskinen, elektrifieringen och revolutionen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Långsamt genomslag

Det finns likheter mellan dessa tekniska genombrott och den effekt de har haft på sin samtid. Framför allt att det tagit lång tid från själva uppfinnandet tills denna har gjort påtagligt avtryck. För ångmaskinen tog det cirka 140 år och för elektrifieringen och IKT-revolutionen ungefär 50 år vardera.

– Att uppfinningar dröjer med att slå igenom tror jag beror på att produktionsprocesser måste organiseras om, och på att teknologin måste utvecklas. Människorna måste också lära sig att använda de nya hjälpmedlen, säger Harald Edquist.

– Olikheterna består i hur uppfinningarna har börjat användas av sin samtid. Ångmaskinen påverkade främst textil-, transport-, och gruvnäringen. Elektrifieringen hade en jämnare påverkan på flera branscher eftersom alla kunde dra nytta av införandet av el. De nya IT-kunskaperna ledde först till ett lyft för själva IT-industrin. Sedan spreds kunskaperna därifrån.

Problem mäta produktivitet

I sin forskning ställdes Edquist inför problemet: Hur mäter man produktivitet – och vilken påverkan denna har på statistiken – på bästa sätt? Metoderna att mäta är flera och beroende på vilken som används skiljer sig resultaten avsevärt. Han har särskilt jämfört den matchande metoden med den som tillämpar hedoniska prisindex. Den första används ofta i Sverige och mäter prisskillnader. Den senare tillämpas inom IT-sektorn i USA och tar bland annat hänsyn till kvalitetsförändringar. Fördelen med den hedoniska metoden, vad gäller produkter med snabba kvalitetsförändringar, är att den ger mer pålitliga slutresultat.

Konsekvensen blir att om den hedoniska metoden tillämpas för att mäta produktiviteten inom den svenska telekommunikationsindustrin blir resultatet lägre än med den matchande metoden. Därmed skulle en stor del av den positiva tillväxten inom den svenska IT-sektorn under 1990-talet kunna vara överskattad. Om all produktivitet i Sverige mättes enligt den hedoniska metoden skulle resultaten ha stora effekter på hur vi uppfattar tidigare teknologiska genombrott.

– Om en mer tillförlitlig metod att mäta produktivitet användes tror jag att vi skulle se på tidigare tekniska genombrott med andra ögon. Men även om den hedoniska metoden tillämpas, med lägre resultat som följd, talar ändå mycket för att den IT-revolution vi genomgår nu kommer ha mer påtagliga effekter på vår samtida produktion än vad införandet av ångmaskinen och elektrifieringen hade.

För mer info: harald.edquist@sns.se———–