Estnisk innovation står på egna ben

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2005:

De forna öststaterna hade stora förväntningar på en innovationsbaserad ekonomisk utveckling när muren föll. I de flesta fall infriades inte förväntningarna, ofta för att länderna i för stor utsträckning försökte imitera väst. Ett undantag är Estland med sin framgångsrika telekomsektor.

I doktorsavhandlingen The Dynamics of Innovation in Eastern Europe: Lessons from Estonia* har Per Högselius studerat innovationssystemet kring telekombranschen i Estland. Till skillnad från många andra studier om Östeuropa har han valt att lägga tyngden på det positiva.

– Varför inte fokusera på de platser där det verkligen har hänt saker, där murens fall har fått ett intressant resultat? Förenklat kan man säga att min avhandling är en framgångshistoria om den estniska telekombranschen, säger Per Högselius, filosofie doktor i innovation, verksam vid CIRCLE, Lunds universitet, och på Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH.

Nystade nätverk

Avhandlingen, som är utgiven på förlaget Edward Elgar i England, bygger på intervjuer med estniska företagsledare, universitetsprofessorer, myndighetschefer och politiker.

– Jag har gått in på en detaljerad nivå och nystat upp vilka som ligger bakom olika innovationer och vilka nätverk de har. En styrka i avhandlingen är att den har ett dynamiskt perspektiv och att den sträcker sig över en längre period.

Den period som han har fokuserat på löper från mitten av 1980-talet fram till EU-utvidgningen 2004, en turbulent tid i Estlands historia. Det historiska arvet från Sovjettiden har en tvetydig roll i hur innovationssystemet har utvecklats.

– När Sovjet kollapsade försvann väldigt mycket, men trots en destruktiv transformationsprocess levde kunskapen kvar. Praktiskt taget alla dagens innovationer bygger på kompetens från Sovjettiden. Estland har använt sig kreativt och dynamiskt av det historiska arvet från Sovjet.

Utbyte med Norden

En annan viktig del i Estlands framgång är att landet har odlat nära relationer till Sverige och Finland. Det har lett till ökad handel och till att svenska och finska intressen äger och investerar mycket i estniska företag. Det har också lett till ett stort utbyte av forskare, studenter och företagare mellan länderna.

– Estland känner sig som ett nordiskt land och vill inte vara en del av Östeuropa. De drivande personerna i framgångsrika innovationer har nästan alltid ett förflutet i svenska eller finska universitet och företag. Det är ett viktigt sätt att lära sig saker och bygga nätverk.

Ändå har man lyckats undvika fällan som många andra östländer gått i, nämligen att endast bli underleverantörer till västföretag. Det kan vara ekonomiskt framgångsrikt på kort sikt, men det är oftast varken långsiktigt eller innovativt.

– Esterna har inte heller imiterat väst, utan istället skapat ett eget innovationssystem utifrån sina egna förutsättningar. Annars är det vanligt att utvecklingsländer försöker imitera hur vi i väst har gjort, och det brukar inte fungera. Estland är ett bra exempel på att det är bättre att göra på sitt eget vis.

Högselius menar att det bästa sättet för Östeuropa att bli framgångsrikt är att utmana väst genom att göra något helt annat. Hans råd till EU-politikerna lyder: fnuttFörsök inte utjämna olikheterna mellan länderna, utan använd istället de enorma motsatserna som en motor för kreativ ekonomisk utveckling!fnutt

För mer info: per.hogselius@circle.lu.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Lunds universitet———–