Forskningsparker ingen garanti för samarbete

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2004:

Det behövs mer samarbete mellan näringsliv och akademi. Det menar de flesta, och forskningsparker är en vanlig satsning i den riktningen. Men att agera mäklare mellan två ganska väsensskilda institutioner är ingen enkel uppgift.

Alla forskningsparker har samma grundsyfte: att underlätta kontakten mellan näringsliv och akademi. Ekonomie doktor Agneta Erfors beskriver parkernas roll närmare i sin doktorsavhandling Det är dans i parken ikväll: Om samverkan mellan näringsliv och akademi med forskningsparken som mäklande miljö och aktör*.

– Man gör det lite för lätt för sig om man tror att en forskningspark ska lösa alla samarbetsproblem. Många parkdirektörer upplever svårigheter med att få till ett fungerande samarbete mellan näringsliv och akademi – vilket inte är så underligt när parterna arbetar utifrån olika regler, normer och värderingar, säger Agneta Erfors vid Högskolan Kristianstad.

Skilda spelregler påverkar i hög grad samarbetet mellan aktörerna. Lönsamhet och tillväxt är viktiga faktorer inom näringslivet. Inom akademin däremot är publicerade forskningsresultat det centrala. Företagen å sin sida vill kanske inte, av ekonomiska skäl, att resultaten ska publiceras omedelbart.

Vänta på patent

I dessa fall bör forskningsparkerna ta ansvar för att lösa motsättningarna, menar Erfors. Parterna kan till exempel få hjälp med att sluta ett avtal där lärosätet avvaktar med publicering tills företaget har fått patent. I gengäld är det av stor betydelse för forskarna att få hjälp med finansiering för att kunna nå fram till en publicerbar rapport.

– Parkerna måste bli bättre på att hantera det här. Parterna kan ibland vara överens om hur ett projekt ska se ut, men ändå ha helt olika förväntningar på resultatet. Om parkerna inte tydliggör detta från början kan parterna få problem att fortsätta samarbetet. Mäklaren måste känna till båda parternas villkor och agera tolk.

Många faktorer påverkar klimatet i en forskningspark, till exempel lärosätets karaktär, storlek och inriktning. Vissa lärosäten uppmuntrar kontakt med näringslivet, andra inte. Från parkens perspektiv är det viktigt hur parkledningen agerar och vilka visioner parken har.

Vilken typ av företag som ingår i parken inverkar också. I parker med många kunskapsintensiva företag som har knoppats av från universitet fungerar samarbetet oftast bra. Här känner företagen i högre grad till forskarnas villkor. Parken behöver då endast underlätta för parterna och mäklarrollen blir inte lika avgörande.

– Man kan inte generalisera forskningsparkernas roll, verksamheten måste anpassas till respektive park. Det ställer stora krav på mäklarna som måste vara insatta i de institutionella förhållandena hos båda parterna och sedan gå in och stötta där det behövs.

Olika relationer

Det ryms flera samarbetsformer inom forskningsparkerna. Erfors har tittat på tre olika typer: informell samverkan, kund-konsultförhållanden och forskningsbaserat samarbete. De olika relationerna kräver också olika slags stöd.

– I en informell samverkan krävs inte så mycket stöd, medan ett forskningsbaserat samarbete kräver mycket av mäklaren om denne ska kunna bidra med något. Mest kan mäklaren bidra med i ett kund-konsultförhållande, något som i ett senare skede kan leda till ett djupare samarbete.

För mer info: agneta.erfors@e.hkr.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Lunds universitet———–