Silicon Valley – regionen med stort R

Följande text ingick även i temat fnuttFöretagsamma miljöerfnutt som publicerades i Entré nr 1, 2002:

Förebildernas förebild för en framgångsrik region är Silicon Valley. Runt om i världen försöker andra skapa liknande miljöer. Men vad är det som ligger bakom Silicon Valleys framgång?

AnnaLee Saxenian är professor vid University of California at Berkeley. I slutet av 1970-talet var hon mycket tveksam till Silicon Valleys fortsatta utveckling.

– Jag var tvärsäker på att Silicon Valley skulle sluta växa. Mitt argument baserade sig på att lönekostnader och boendekostnader var för höga och att trafikstockningen redan då var ett faktum, säger hon.

Sedan dess har kostnaderna ökat till astronomiska nivåer och trafikstockningarna är i dag en veritabel mardröm. Men detta har inte hindrat Silicon Valley från att fortsätta växa och bli den region i världen som alla andra vill efterlikna.

I boken Regional Advantage från 1994 presenterade AnnaLee Saxenian en jämförelse mellan Silicon Valley och Bostonområdet (Route 128). Den senare regionen har inte alls uppvisat samma dynamik och tillväxt.

– Den kanske viktigaste förklaringen är den kultur som utvecklats i Silicon Valley, säger Saxenian. Det är en kultur med ett öppet system där relationer premieras och det är naturligt att dela information. Även den industriella strukturen är speciell genom de decentraliserade nätverk som utvecklats.

Stanford viktig pusselbit

Frågan hur detta startade är inte lätt att svara på. En pusselbit är grundandet av Stanford University 1891. En nyckelfigur på Stanford var Frederick Terman som under 1930- och 1940-talet startade en mängd aktiviteter för att öka graden av samverkan mellan industrin och universitet. En annan är William Shockley som etablerade Shockley Semiconductor Laboratories 1956. Han hade en mycket god förmåga att rekrytera talangfulla och begåvade medarbetare, men var omöjlig att arbeta med så många slutade och startade egna företag. Just detta med avknoppningar är fortfarande en viktig del av dynamiken i Silicon Valley.

– En annan viktig faktor var att Silicon Valley inte tyngdes av någon industriell tradition. Ingen hade några specifika intressen att bevaka. Samtidigt får vi inte glömma att grunden också lades genom viktiga långsiktiga investeringar inom försvarsindustrin, säger Saxenian.

En del av affärskulturen är att företagen fokuserar och specialiserar sig på en specifik teknik och arbetar med kunder och leverantörer genom allianser och andra former av samarbeten. Denna struktur ger flexibilitet och möjlighet att ändra färdriktning snabbt om så krävs.

Andra delar i Silicon Valleys nätverksmodell är beteendet på arbetsmarknaden och attityden till risk. Människor är lojala mot fnuttsinfnutt teknologi och regionen, snarare än till ett specifikt företag, vilket gör arbetskraften rörlig. Samtidigt finns en stor tolerans gentemot risktagande.

– I Silicon Valley är den industriella sektorn nära sammankopplad med utbildningssektorn och den juridiska och finansiella sektorn, säger Mark Granovetter, professor på Stanford University och specialist på sociala nätverk.

– Många tror att de sociala nätverken är en av förklaringarna till Silicon Valleys framgång. Men ingen vet exakt hur de fungerar och det är samtidigt mycket svårt att studera detta.

Tillsammans med en grupp doktorander studerar Granovetter framväxten av nätverken, såväl mellan företag som mellan personer i Silicon Valley. En iakttagelse är den viktiga roll som de lokala advokatbyråerna spelar.

Paradoxer och myter

Denna iakttagelse skriver även Lena Ramfelt, ekonomie doktor och verksam vid KTH och Stanford University, under på. Sedan fem år tillbaka har hon på plats studerat Silicon Valley och håller, tillsammans med professor Tom Kosnik vid Stanford University, på att avsluta en bok om maktstrukturer, framgång och misslyckanden i Silicon Valley.

– Runt 60 procent av de företag som får finansiering från venture capitalisterna får detta via en advokatbyrå, säger Lena Ramfelt.

I stort håller hon med om bilden av Silicon Valley som ett öppet nätverk, men tycker att denna bild behöver kompletteras.

– Under bilden av det öppna nätverket finns en dold hierarki, vilket är en av paradoxerna kring Silicon Valley.

– Det finns en föreställning om att vem som helst kan komma till Silicon Valley med en bra idé och så är lyckan gjord. Men jag vill bestämt hävda att detta är en myt, säger Lena Ramfelt.

Silicon Valley som den ultimata meritokratin, det vill säga att individer endast bedöms på grundval av sina meriter, är en annan av myterna som tas upp i boken. Det visar sig att vissa meriter är mer jämlika än andra, som att till exempel ha en ingenjörs- eller MBA-examen från Stanford, MIT eller Harvard. Hela tiden pågår dessutom ett intrikat spel om vilka som får tillgång till de resurser som behövs för att starta ett företag.

– Möjligtvis är det paradoxerna som är Silicon Valleys största tillgång. Även om de senaste två åren inneburit en nedgång och kris är det ingen tvekan om att Silicon Valley även framgent kommer vara regionen med stort R, säger Lena Ramfelt.———–