Sverige sämst i Norden på entreprenörskap

Följande text ingick även i temat fnuttNyföretagandefnutt som publicerades i Entré nr 4, 2002:

Siffrorna i rapporten från årets Global Entrepreneurship Monitor (GEM) talar sitt tydliga språk. När de entreprenöriella aktiviteterna jämförs i 37 länder hamnar Sverige först på 31:a plats. Detta placerar Sverige sist bland de nordiska länderna.

GEM är den mest omfattande internationella studien av entreprenöriella aktiviteter. Rapporten baseras på 114 000 intervjuer i 37 länder. Dessa länder står tillsammans för 65 procent av den totala arbetskraften och 92 procent av BNP i världen.

GEM-undersökningen visar att i genomsnitt 12 procent av dessa länders befolkning (18-65 år) antingen håller på att starta ett nytt företag eller driver ett nystartat företag (yngre än 42 månader). Variationen mellan länder är dock slående: lägst ligger Japan med knappt 2 procent och högst Thailand med nästan 19 procent av den arbetsföra befolkningen involverad i entreprenöriella aktiviteter.

Drivkrafterna bakom de entreprenöriella aktiviteterna skiljer sig åt. I de ekonomiskt mer utvecklade länderna dominerar motivet att utveckla en affärsmöjlighet. I utvecklingsländerna är motivet oftare att överleva då inga andra jobb eller försörjningsmöjligheter finns.

För Sverige är den entreprenöriella aktivitetsgraden 4 procent, vilket är betydligt lägre än i till exempel våra grannländer Danmark (6,5 procent) och Norge (8,7 procent). Samtidigt är det en dramatisk minskning jämfört med år 2001. I Sverige minskade den entreprenöriella aktiviteten med 2,7 procentenheter. Vi är inte ensamma om denna tillbakagång även om Sverige tillhör de länder som minskat mest; den entreprenöriella aktiviteten minskade i 17 av 28 länder från år 2001 till 2002. En bidragande orsak till detta är, enligt rapportens författare, den ekonomiska nedgången det senaste året.

I rapporten analyseras även vilka ekonomisk-politiska insatser som har inverkan på nyskapande och högteknologiskt entreprenörskap. Av ett 30-tal olika instrument framgår att en av regeringen väldefinierad entreprenörskapspolicy, regleringar som inte hämmar entreprenörskap, fungerande konkurrens, universitets- och högskoleutbildning, tillgång till och utnyttjande av IT, fungerande immateriella rättigheter (patent, licenser etcetera) samt tillgång till informellt kapital (via familj, vänner och affärsänglar) har störst påverkan på de entreprenöriella aktiviteterna.———–