”Vi behöver ambitiösa entreprenörer”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2020:

Entreprenörer har i alla tider försökt förändra normer med hjälp av innovation. Så är det fortfarande, och insamlingen av enorma datamängder skapar i dag förutsättningar för nya vågor av innovation. Data som rör maskiners funktion, till exempel inom sakernas internet (IoT), har sina problem. Men i den här texten vill jag främst diskutera hur vi använder data som samlats in om oss människor.

I dag vill både entreprenörer och investerare stå bakom morgondagens Google, Amazon och Facebook, men utan att plågas av negativa bieffekter som påverkar miljön och människors integritet. För att nå detta ambitiösa mål anser jag att entreprenörer behöver bli medvetna om – och helst bekämpa – datahanteringens mörka sida. Det här är mina fyra bästa tips:

1. Missbruka inte de data du förvaltar. Skandalen kring Cambridge Analytica är bara toppen av isberget. De flesta har egentligen ingen aning om hur mycket data som samlas in om oss, eller vem som gör det. Men många börjar bli rädda då de stora datavolymerna innebär att våra beteenden kan kartläggas – och även påverkas – på helt nya sätt. Data kan användas för att bedöma kreditvärdighet, generera kartor som visar förväntad kriminell aktivitet, eller skicka riktad reklam till barn under 18 år. Och nu pratar jag bara om lagliga användningsområden. Data kan också – medvetet eller av misstag – ha luckor, analyseras med problematiska metoder eller hamna i fel händer.

2. Behandla inte folk som försökskaniner. När allt mer data samlas in och vårt nätbeteende hela tiden observeras, ökar möjligheterna att påverka oss. Digital ”nudging”, även genom A/B-tester, kan trigga nya beteenden, exempelvis ökad konsumtion. En annan effekt av att vi ständigt är uppkopplade är att arbetsgivare och staten får större insyn i våra privatliv. Pressen att prestera ökar, och vi ser effekter i internationell forskning: Dagens unga upplever höga stressnivåer. De jobbar mer, festar sällan och är mindre riskbenägna än tidigare generationer.

3. Bli medveten om miljöpåverkan. Jakten på det senaste har stora negativa effekter. För att generera och samla in data behöver vi nya och mer kraftfulla datorer och andra enheter. Tillverkningen innebär att ännu mer kobolt, järn, aluminium och koppar måste utvinnas, vilket både skadar miljön och hjälper till att finansiera väpnade trupper. Blockkedjeteknik och maskininlärning för att bearbeta data kräver enorma mängder energi. Och e-handeln leder både till ökad – ofta onödig? – shopping och en fysisk småbutiksdöd.

4. Bli medveten om digitala klyftor. Datadrivna affärsmodeller skapar värde för många och kan bidra till en demokratisering av värdeskapandet. Men det är mest de som är ”privilegierade” som får vara med. Inom gigekonomin är vissa gigarbetare är eftersökta, de kan diktera sina villkor och njuta av fenomenets legendariska flexibilitet. Andra blir systemets förlorare och måste ständigt vara tillgängliga – till låg lön. Tillgången till internet och den senaste tekniken är också ojämnt fördelad. Apple blev nyligen fällda i ”Batterygate” för att medvetet ha försämrat sina äldre modeller. I samma anda har Whatsapp slutat uppdatera sin programvara för äldre operativsystem. I utvecklingsländer, där många är beroende av äldre telefoner, blir tilltagen förödande. I Sverige har vi i stället problem med ojämn internettäckning och infrastruktur.

Att bli en ambitiös entreprenör är toppen för samhället – och ekonomin. Men det är tydligt att datadrivna affärsmodeller står inför både miljöutmaningar och sociala utmaningar. Är din idé tillräckligt ambitiös?

En mer utförlig version av denna text finns på engelska

Om Claire
Claire Ingram Bogusz är verksam på Handelshögskolan i Stockholm och tankesmedjan Fores. 2018 la hon fram den prisbelönta avhandlingen Crowds, Coins and Communities: Digital Entrepreneuring in Emerging Financial Structures. Till Claires forskningsintressen hör fintech, digital transformation och entreprenörskap. Hon nås på claire@clairebogusz.com———–