Värna svenska systemet

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 3, 1998:

Under senare år har resultaten från entreprenörskaps- och småföretagsforskning fått allt mer utrymme i den allmänna debatten. Detta är naturligtvis glädjande då alltfler intresserar sig för det vi forskare gör. I den allmänna debatten förs USA ofta fram som ett föregångsland när det gäller entreprenörskap. Även i den akademiska världen har anglosaxiska forskare ett stort inflytande och citeras ofta.

Jag har tillsammans med professor Elisabeth Sundin skrivit en artikel In search of excellence eller att falla i farstun för det utländska där vi diskuterar riskerna med att svensk samhällsvetenskaplig forskning i allt högre grad kopierar anglosaxisk – och därmed går från den tidigare svenska traditionen. Denna artikel presenterade vi på den företagsekonomiska konferensen i Bodö 1997 och i Tvärsnitt 1 1998.

Vår tes är följande: samtidigt som internationalisering tveklöst är viktig borde vi kanske sträva efter att behålla det som är väsentliga inslag i vår egen forskningstradition. Det vi här tänker på är inslag som sammanhållna monografier, den öppna disputationen, respekten för empirin som grund för forskningen, språkets betydelse och dialogen med allmänheten. Dessa inslag utgör grundstenar i svensk forskningstradition, grundstenar som enligt vår mening är hotade i mer än ett avseende i vår strävan efter fnuttexcellencefnutt som den definieras i de anglosaxiska länderna. I detta sammanhang är det främst två förändringar av svensk forskning som vi diskuterar; trenden att artiklar i vetenskapliga tidskrifter blir alt viktigare för att göra karriär och användningen av engelska som arbetsspråk.

Idag är ett centralt kriterium vid tillsättning av tjänster att ha publicerat sig i internationella tidskrifter. Även om vi ser positivt på artiklar som publiceringsform ställer vi oss frågande till att detta blir den allenarådande normen. Artikeln som form bygger på att ett mycket avgränsat fält väljs ut för beskrivning, formatet passar sämre för beskrivande och förståelseorienterad än för hypotesträvandc forskning. Detta leder till att artiklar ofta utgår från etablerade modeller och testar delar av dessa, att juniora forskare skolas in som assistenter och att en kontextlös modellering (där t ex kulturella den tidigare svenska skillnader inte beaktas) blir idealet. Även om detta (kanske) passar vissa teoretiska fält är det knappast fallet inom småföretags- och entreprenörskapsforskning.

När det gäller den allt vanligare användningen av engelska som arbetsspråk kan vi bara konstatera att det är ytterst få svenskar förunnat att fullt ur hantera det engelska språket med samma kvalitet som man hanterat det egna modersmålet. Ofta förloras de nyanser som hade kommit fram om forskaren hållit sig till sitt modersmål, nämligen svenskan. Det senare är även viktigt om vi som forskare vill kommunicera med såväl de personer som beforskats som de som i övrigt finner intresse i vår forskning.

Här kan fokuseringen på artikelskrivande (i engelskspråkiga tidskrifter) och användandet av engelska som arbetsspråk lägga stora hinder i vägen. I det föregående fallet är det nog så att det är få utanför forskarsamfundet som gör sig besväret att leta rätt på forskningstidskrifterna. Men även språket engelska kan vara ett hinder. Att sedan säga att forskaren kan ju alltid popularisera sin forskning på svenska är lätt sagt men svårare att realisera eftersom meriteringsvärdet är lågt, fram för allt om vi jämför med att få en artikel publicerad i en av de främsta vetenskapliga tidskrifterna.

Vi vill slutligen betona att vi är inte motståndare till internationalisering men samtidigt tycker an vi ska värna om det som är bra med det svenska systemet och inte låta strävan efter internationell fnuttexcellencefnutt förblinda oss.

Carin Holmquist, Professor i företagsekonomi med särskild inriktning på småföretag och entreprenörskap vid Umeå universitet.

———–