Utbildad personal viktigast för tillväxten

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2017:

Vi är många som sätter stor tilltro till att de nya, kunskapsintensiva företagen ska frälsa oss med tillväxt och välstånd. Ethan Gifford har undersökt hur kunskap, innovation och prestation hänger ihop. Grundarnas tidigare erfarenhet och personalens utbildningsnivå är särskilt viktiga för framgång och överlevnad.

–Det kan låta självklart att kunskap påverkar innovation. Och att innovationsförmåga i sin tur leder till att företagen presterar bättre. Men sambandet är inte alltid så kristallklart som det låter. I avhandlingen Exploring Knowledge Intensity in Entrepreneurship. A Quantitative Study of Knowledge, Innovation and Performance in Entrepreneurial Firms har Ethan Gifford djupdykt i stora mängder data för att ta reda på mer om hur det sambandet ser ut.

– Det är viktigt att förstå de faktorer som driver tillväxt i nya företag i den nya ekonomin. Kunskapsbaserade aktiviteter är viktigare än någonsin för ekonomisk tillväxt och en väl fungerande välfärd, säger han.

Gifford har studerat hur nya, kunskapsintensiva och entreprenöriella företag använder olika former av kunskap för att öka sin prestationsförmåga och konkurrenskraft. Hur ser sambandet mellan intern och extern kunskapsintensitet ut? Hur påverkar den interna och externa kunskapsintensiteten innovationsförmågan? Och hur påverkas företagets prestation, mätt i sysselsättning och omsättning?

Intern kunskapsintensitet handlar bland annat om grundarnas bakgrund och utbildningsnivån hos de anställda. Sammansättningen av den interna kunskapen påverkar hur företaget värderar och tar in kunskap utifrån – den externa kunskapsintensiteten.

– Det gäller att ha en bra mix bland medarbetarna. Att grundarteamet kompletterar varandra är bra, och här är det tidigare entreprenöriell erfarenhet som har störst betydelse. Men det är ännu viktigare vem man väljer att anställa. Personalens utbildningsnivå är en jättestor del av den interna kunskapsnivån. Sammanlagt leder det till nya kreativa kombinationer inom organisationen, och avgör hur bra företaget tar till sig ny kunskap. Det i sin tur ger innovationskraft och förbättrad prestation.

Gifford skiljer mellan tre typer av kunskap:
1. Vetenskapsbaserad kunskap, från exempelvis universitet och forskningsinstitut.
2. Kunskap från företagets egen värdekedja, som kunder, distributörer och leverantörer.
3. Kunskap som inhämtas från till exempel tidskrifter och konferenser.

Hur viktiga är då de olika kunskapstyperna för innovation och nya affärsmöjligheter?

– Ett företag som har stor andel personal med högre utbildning sträcker sig längre efter ny kunskap. De går oftare utanför den egna branschen och är mer benägna att använda sig av forskningsbaserad kunskap. De företagen blir också mer innovativa.

En annan skillnad ligger i hur företagen söker efter ny kunskap, på bredden eller på djupet. Alltså, använder de sig av många olika kunskapskällor eller har de ett fördjupat samarbete med ett mindre antal källor?

– Att ta in extern kunskap vid innovation hamnar nära det som brukar kallas för öppen innovation. Generellt kan man säga att det är bra att vara öppen. Ju mer kunskap företagen tar in utifrån, desto bättre blir deras innovationsförmåga. För nystartade företag är det effektivast att söka på djupet. Att söka alltför brett verkar inte vara särskilt effektivt.

Ett resultat som förvånade Ethan Gifford var att ny kunskap från kunder inte ökade innovationsförmågan när det gäller tjänster. Det går emot den tidigare forskning som lyfter fram vikten av att samarbeta med kunder och leverantörer. Kunskap från den egna värdekedjan verkar inte heller ha någon effekt på hur radikala innovationerna blir, något som kan vara viktigt för företagen.

– Företag som lyckas med radikal innovation går bättre över tid, konstaterar Ethan Gifford.

Hans forskning utgår från en enkät som gick ut till 4 000 företag i 10 europeiska länder. Enkäten genomfördes inom AEGIS-projektet 2010–2011 som en del av EU:s sjunde ramprogram. Han har sedan kompletterat med aktuell finansiell information från de företag som ingick i enkäten. För att verkligen suga musten ur sina data har han använt sig av metoder som annars är vanligast inom andra samhällsvetenskapliga discipliner.

– Jag gick flera avancerade metodkurser under min doktorandtid, bland annat i USA. Jag var där i en månad och vi hade 12 timmar metodutbildning om dagen. Inom exempelvis statsvetenskap och psykologi jobbar de mycket med enkäter. Jag tror att entreprenörskap och innovation har en hel del att lära metodmässigt från andra discipliner.

Policy i stora delar av världen försöker stimulera små och medelstora företag att bli mer innovativa. Det anses viktigt för hela samhällsutvecklingen och ligger högt upp på dagordningen inom till exempel OECD och EU. Ethan Gifford tror att hans forskning kan användas för att finslipa innovationspolicy för kunskapsintensiva företag. Han menar att policyaktörer måste ta hänsyn till komplexiteten i hur kunskap integreras och används i samhället.

– Policy vill gärna försöka förutse vilken kunskap som kommer att behövas framöver och driva upp den i form av nya företag inom vissa branscher, gärna högteknologiska. Jag tycker att vi ska bry oss mer om dem som redan har företag, och se till att deras risk minskas och att deras kompetensbehov tillgodoses. Jag tror på en bred policyinriktning snarare än en specialiserad. Som till exempel att satsa mer på utbildning och infrastruktur. Alla företag i alla branscher kan dra nytta av ökade satsningar på högre utbildning. Förvisso på längre sikt, men jag tror att det skulle fungera bättre än att policy ska försöka pick the winner.

– På samma sätt gäller det att inte satsa för hårt på en bransch eller i en region. Det finns potential för kunskapsintensivt entreprenörskap överallt. Generella satsningar gynnar alla.

Ethan Gifford fortsätter nu som lektor och har ansvar för en kurs om just kunskapsintensivt entreprenörskap.

– Min handledare Maureen McKelvey har skrivit flera av de böcker jag använder som kurslitteratur och sedan kryddar jag med resultat från min egen forskning. Det känns verkligen lyxigt att få undervisa inom det jag precis har skrivit min avhandling om, säger han.

Kontakta ethan.gifford@gu.se

Kunskapsintensiva entreprenöriella företag (KIE)

– Är nya, innovativa företag som på ett utpräglat sätt använder sig av ny kunskap i sin verksamhet.

– Söker ständigt efter nya innovativa möjligheter.

– Finns inom alla områden och branscher; till exempel bland lågteknologiska tillverkande företag, inom tjänstesektorn och bland de riktigt högteknologiska företagen.

– Använder sig av kunskap med ursprung i vetenskapliga, teknologiska, organisatoriska eller designbaserade framsteg.

– Hämtar kunskap från forskarvärlden, från företagets egen värdekedja (exempelvis från leverantörer, kunder eller distributörer) samt från källor som tidningar och konferenser.———