TEMA: UTBILDNINGAR I ENTREPRENÖRSKAP | ”Samma meny överallt”

Helene
Thorgrimsson
DELA
-

Utbildningsprogram för entreprenörskap genomförs på ett standardiserat sätt över hela världen. Situationen beskrivs ibland som en McDonaldisering av utbildningen.

Chalmersforskaren Martin Lackéus vill skapa diskussion om det begränsade utbud av aktiviteter som finns att tillgå för undervisning i entreprenörskap i skolan. Han drar paralleller till hamburgerkedjan McDonalds som erbjuder samma meny överallt. Lackéus vill att lärare och elever ska ha fler alternativ att välja på. Tillsammans med två forskarkollegor har han skrivit en artikel som bygger på insamlade data och litteraturgranskning.

– Vi presenterade vår artikel på en europeisk forskningskonferens nyligen. Många av våra forskarkollegor runt om i Europa instämde då i att likformigheten är en problematisk fråga som borde diskuteras mer livligt, säger Martin Lackéus.

Hur ser entreprenörskapsundervisningen ut?

I de flesta länder genomförs aktiviteterna i form av tävlingar och miniföretag med ursprung i Junior Achievement-metoder (JA). JA är en global ideell ungdomsorganisation som grundades i USA 1919. Organisationen samarbetar med lokala företag, skolor och organisationer för att erbjuda utbildningsinsatser inom bland annat ekonomi och entreprenörskap till barn och ungdomar i åldrarna 5-25 år.

Martin Lackéus. Foto: Vicky Matthers.
I Sverige är det Ung Företagsamhet (UF) som har en dominerande roll i entreprenörskapsutbildningen på gymnasie-och grundskolenivå, och deras arbetssätt utgår också efter JA:s koncept. Lackéus tror inte denna dominerande monopolliknande ställning är bra för Sverige – och inte för andra länder heller.

– Det behövs mer mångfald som ger unga människor en bredare och mer rättvisande bild av vad det innebär att vara entreprenöriell.

Alternativa undervisningsmetoder

Lackéus och hans medförfattare hoppas att artikeln ska leda till att frågan om UF:s dominans diskuteras mer i samhället. De uppskattar att det läggs runt 100 miljoner kronor om året på UF bara i Sverige, och att hälften av dessa pengar är skattemedel. Förhoppningen är att de som är med och finansierar funderar en extra gång på alternativ till den nuvarande fokuseringen på företagande.

– Det är viktigt att objektivt mäta effekterna och att ta hänsyn till faktorer som kön, klass och etnisk tillhörighet. Vilka effekter ser vi hos förlorarna i tävlingar av typen Ung Företagsamhet? Eller hos de elever som valde att inte ens delta?

Junior Achievment har studerats tidigare, men oftast är det effekten på enskilda elever som har undersökts. Artikelförfattarna vill istället flytta diskussionen till att studera vilka effekter UF som företeelse har på ett samhälle. Författarna målar en bild av UF-företagande som en smal och självcentrerad version av entreprenörskap.

– För många av oss som forskar inom området handlar entreprenörskap snarare om att lösa ett angeläget problem och att sätta ”den andre” i centrum. Det innebär också att under längre tidsperioder arbeta med något man brinner starkt för, trots att ingen bryr sig i början, säger Lackéus.

Kontakta martin.lackeus@chalmers.se

Artikeln The “Original Burger”: The role of Junior Achievement in the McDonaldization of Entrepreneurship Education har skrivits av Catherine Brentnall, Sheffield Hallam University, Martin Lackéus, Chalmers och Per Blenker, Aarhus University. Den finns att ladda ner.

LÄS FLER ARTIKLAR PÅ TEMAT:

Så rustar vi studenter för en arbetsmarknad i förändring.

Låt studenterna sköta kommersialiseringen.———

1986

DELA