Svårt utvärdera insatser för entreprenörskap

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2005:

Effekter av insatser för småföretagsutveckling är ett av sju forskningsprogram som bedrivs av FSF. Inom programmet studeras bland annat hur entreprenörskap stimuleras i olika länder och vilka effekterna blir av stimulansinsatserna.

Professor Anders Lundström är vd för FSF, Forum för småföretagsforskning. Han är också ansvarig för forskningsprogrammet Effekter av insatser för småföretagsutveckling.

– Programmet handlar i stor utsträckning om entreprenörskapspolitik. Vi försöker definiera vad entreprenörskapspolitik är och hur den kan se ut genom studier i ett stort antal länder, säger Anders Lundström som också är vd för FSF.

En viktig grundförutsättning för programmet är att skilja på småföretagspolitik och entreprenörskapspolitik. Småföretagspolitik handlar mer om befintligt företagande medan entreprenörskapspolitik inbegriper hela processen från nystart till växande företag.

– När man jobbar med den här typen av politik är det viktigt att inse att det har att göra med individer. Det är individer som är entreprenöriella, inte företag. En avgörande fråga är därför hur människor motiveras att jobba mer enterprenöriellt.

Andra insatser han nämner är att skapa bra förutsättningar för att verka som entreprenör och bra system för att utveckla kunskap och kompetens hos människor. Lundström menar också att de olika insatserna som görs för att främja entreprenörskap borde integreras i större utsträckning.

– Vi borde komma ifrån det här med projektifieringen. Insatserna kan inte ses som oberoende projekt – de hänger ihop, och bör behandlas på det sättet.

En annan svårighet är att utvärdera de insatser som görs. Kunskaper om effekterna av entreprenörskapspolitiken lyser med sin frånvaro. Något som alltså FSFs forskningsprogram försöker råda bot på.

– Det finns stora brister i kunskapen om vad man får ut av alla de insatser som görs. Därför skapas inte heller något långsiktigt lärande i processen, säger Lundström.

Och bristen på kunskap gäller inte bara Sverige, det ser likadant ut i de flesta länder. I forskningsprogrammet ingår 13 länder, däribland Kanada. Lois Stevenson är forskare vid FSF och direktör för Economic Framework Policies vid Industry Canada.

– Det finns en likhet mellan Sverige och Kanada i det att bägge länderna snarare har en småföretagspolitik än en entreprenörskapspolitik. Men det finns också skillnader, som till exempel att Kanada har ett högre nyföretagande och en större andel företagare. Vi har även en mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning i Kanada än ni har i Sverige, säger Lois Stevenson.

– Sverige har längre att gå till ett entreprenöriellt samhälle än Kanada. I Kanada menar regeringen att det redan finns en bra policy för nyföretagande, nu fokuserar de istället på tillväxt och innovation.

Resultaten från undersökningarna har publicerats i en sammanfattande bok, Entrepreneurship Policy – Theory and Practice, som kom ut i början av året.

– Det fanns inte mycket skrivet om entreprenörskapspolicy tidigare. Förhoppningsvis kan vår forskning användas för att främja utvecklingen i andra länder. Ett annat mål är att inspirera fler forskare att ta tag i detta, säger Stevenson.

För mer info: lundstrom@fsf.se, LSteve6509@aol.com———–

1181

DELA