Svårt sprida innovationer i koncerner

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2004:

Entreprenörskap och innovation finns inte bara i småföretag. Även stora multinationella företag ingår i innovationssystemen och bidrar till teknik- och kunskapsutvecklingen. Tre nya avhandlingar från forskningscentrumet CIND i Uppsala behandlar ämnet.

Benjamin Ståhl har studerat teknikspridning i multinationella koncerner. I sin doktorsavhandling Innovation and Evolution in the Multinational Enterprise har han tittat på hur dotterbolag kan hitta lösningar internt och sedan sprida dem vidare i koncernen.

– Det är svårt att sprida innovationer inom en koncern. Det finns ofta ett motstånd och det kan vara problematiskt att få med sig de övriga dotterbolagen, speciellt om de ligger i andra länder, säger ekonomie doktor Benjamin Ståhl, Uppsala universitet.

Olika affärslogiker hindrar

Avhandlingen innehåller bland annat en fallstudie av ett dotterbolag i en svensk koncern. Ståhl har gjort intervjuer med personer inom dotterbolaget, med kunder, med andra dotterbolag i koncernen och med koncernledningen. Undersökningen visar att det största hindret för tekniköverföring var att de olika dotterbolagen i koncernen har olika affärslogik.

Det bolag som undersöktes är relativt marknadsorienterat, medan koncernen i övrigt är mer produktorienterad. Därför var det också svårare för dotterbolaget att få gehör för sin innovation, som gick ut på att hjälpa kunderna att använda produkterna på ett bättre sätt. Moderbolaget såg inte ens den nya tekniken som en regelrätt innovation.

– Det krävs en intern entreprenöriell anda för att en sådan här process ska fungera på ett bra sätt. Dels för att få fram de tekniska lösningarna, men även för att spridningen i koncernen ska gå smidigt. En annan sak som kan förenkla teknikspridningen i en koncern är att man får till ett samarbete i ett tidigt skede, gärna redan på utvecklingsstadiet av innovationen.

IT blir billigare

I avhandlingen ingår även en studie av 129 tekniköverföringsprojekt. Den visar bland annat att koncernledningen kan hjälpa till att skapa en smidig tekniköverföring just genom att se till att ett bra samarbete finns mellan dotterbolagen. Men sedan bör de överlämna åt dotterbolagen själva att sköta utvecklingen. Om ledningen är med och detaljstyr överföringen blir den ofta dyrare, långsammare och sämre implementerad.

Ståhl har också jämfört hur tekniköverföringen lyckas i projekt där man bara använder IT-arkitekturen för tekniköverföring med projekt där man träffas personligen. Att träffas personligen leder till bättre implementering av den nya tekniken, men det kostar mer och tar längre tid. Vid IT-användning blir tekniköverföringen sämre implementerad men går snabbare.

De två andra avhandlingarna från CINDs forskningsprogram om de multinationella företagens roll i innovationssystemen är Christine Holmströms In Search of MNC Competitive Advantage – The Role of Foreign Subsidiaries as Creators and Disseminators of Knowledge och Francesco Ciabuschis On the Innovative MNC – Leveraging Innovations and the Role of IT Systems. Sammanfattningar av dem finns på www.esbri.se/avhandlingar.asp

För mer info: benjamin.stahl@fek.uu.se
christine.holmstrom@fek.uu.se
francesco.ciabuschi@fek.uu.se
———–