Svårt göra arbetslösa till företagare

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2010:

Under 1990-talets finansiella kris blev många i Sverige utan arbete. Arbetslösheten ledde till att fler såg eget företagande som enda utväg till sysselsättning. Men Christer Johansson menar att det är svårt att konvertera arbetslösa till företagare rakt av.

Arbetet ingår i det mänskliga livet. I sin avhandling visar Christer Johansson att identiteten i viss mån är knuten till arbete. Han har studerat nuvarande och tidigare företagare, från 1995 och framåt, i Östergötlands län. Genom en enkätstudie och en rad intervjuer analyserar han bland annat de identitetsskapande aspekterna av arbete.

– Jag tittar på hela livssituationen. Ibland måste vi anpassa våra liv – vissa perioder kräver mer av oss och många saker måste fungera i familjen. Under och efter krisen på 1990-talet förändrades flera familjers livssituation.

Målsättningen med att studera individernas livsberättelser var att ta reda på inställningen till arbete och arbetslöshet. Enligt Johansson finns det förenklat tre livsformer när det gäller arbete. Den första är när arbete är ett medel för att uppnå ett mål, exempelvis lönearbete där målet kan vara semester eller fritid. Den andra är när arbete syftar till att göra karriär och i den tredje är målet att vara självständig i sitt arbete, det vill säga egen företagare.

– Om man går från löntagare till att starta företag men blir kvar i tänket som löntagare, kan det bli svårt att få ihop livet. Det går inte längre alltid att jobba mellan klockan åtta och fem, och ha samma fritidsanspråk som en anställd. En andel av den fria tiden består ofta av att personen då får hantera företagsadministrativa göromål.

– Jämför personen sedan de olika arbetsformerna kan det kännas som att ens livssituation har försämrats eftersom fritiden har begränsats.

Starta eget-bidraget infördes i Sverige 1984 och syftar till att främja sysselsättningen i form av ökat egenföretagande. Men bidraget har enligt Johansson både fördelar och nackdelar. Bland fördelarna kan nämnas att företagande ger nya möjligheter att kontrollera sin arbetssituation och sitt eget liv.

– Bidraget är en fantastisk möjlighet att skapa en framtid. I andra länder kan man behöva betala tillbaka bidraget efter en tid. Å andra sidan har många andra länder både stöd och mentorskap.

Problemen med bidraget är dels att blivande företagare inte får nog kunskap om hur deras livssituation kommer att förändras, dels att det inte finns några stödpersoner att vända sig till.

– Det är svårt att dela ut bidraget brett och att konvertera arbetslösa till företagare. Det är därmed ingen universell lösning på arbetslöshetsproblematiken, säger Johansson.

Bara för att egenföretagandet genererar ett eftersträvat arbetstillfälle för individen, innebär det inte att hela livssituationen per automatik kan anses som lyckad.

Avhandlingen visar även att etableringsmotiven bland dem som får starta eget-bidrag ofta utgår från omständigheter runt individen, i stället för från individen själv. Företagsstarten är främst en sista utväg till ekonomisk överlevnad, i brist på andra alternativ.

– Flera av personerna i studiegruppen har varit arbetslösa i flera omgångar. Vissa har tvingats starta företag på grund av att inga andra jobb erbjöds. De ser ingen annan utväg, startar eget utan att reflektera över det och blir nödvändighetsentreprenörer.

Många inom gruppen ifrågasätter själva om de är den rätta personen att satsa starta eget-pengar på. I gruppen finns också en efterfrågan på stöd och mentorskap.

– Bidragstagarna efterlyser själva hårdare krav på affärsidé, marknadsundersökning och att granskningen ska kombineras med utbildning och stöd. Kunskap om hur det är att vara företagare efterfrågas. Likaså kunskap om hur det påverkar livssituationen med ekonomisk oro och fritidsbrist.

– Alla bär ju på idéer som är mer eller mindre realistiska. Alla ska kunna ta sig en funderare på om det går att göra verklighet av idéerna, men det behövs stöd i processen och en ökad selektion av dem som får bidrag till att starta företag, säger Christer Johansson.

Kontakta christer.johansson@liu.se

Christers råd till bidragstagaren:
• Tänk på företagande utifrån din egen livssituation. Arbetstid och fritid förändras: inkomst, semester och familjetid kan bli oregelbundna.
• Se över hur bra din affärsidé är och gör en marknadsundersökning.
• Utforska vilka resurser som finns, såsom stödpersoner, mentorskap och utbildning.

Christers råd till bidragsgivaren:
• Tillför ökat stöd, både i form av en mentor och i form av utbildning om att livssituation för företagaren förändras. Arbete via löneanställning är inte lika med arbete via egenföretagande.
• Överväg ökad selektion av bidragstagarna och ge inte ut bidraget på bred front. Ställ högre krav på affärsidén och personen bakom.———–