Svårt förena företagande med föräldraskap

Åse
Karlén
DELA
-

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2012:

Vem blir egenföretagare? När i livet tar man steget, och vad ligger bakom beslutet? Frågorna undersöks av Andreas Mångs i licentiatuppsatsen Essays on Self-employment: A gender perspective. Han finner en del skillnader mellan män och kvinnor.

Andreas Mångs har lagt fram sin licentiatuppsats vid Linnéuniversitetet. Den består av två artiklar som bygger på en enkät om hur företagande och anställda – män och kvinnor – klarar livspusslet i Sverige.

Undersökningen visar bland annat att de flesta män och kvinnor hinner vara anställda innan de tar steget till eget. Men kvinnors nyföretagande fördröjs ofta på grund av familjebildning och barnafödande. Män verkar inte anpassa företagandet till familjelivet på samma sätt.

Tidigare studier har visat att företagande går i arv, och Mångs bekräftar detta. Personer med egenföretagande föräldrar är mer troliga att starta företag. Särskilt starkt är sambandet hos kvinnor som har företagande mödrar.

Ett annat resultat i licentiatuppsatsen är att företagare i genomsnitt har längre arbetsdagar än anställda. En jämförelse mellan gifta eller sammanboende kvinnors arbetsdagar visar på extra stora skillnader: 30 procent av egenföretagarna i denna grupp arbetar 45 timmar eller mer per vecka. Motsvarande siffra för anställda är 7 procent. Egenföretagarna har dock större flexibilitet, de kan i högre grad välja var och när de vill arbeta.

Andreas Mångs konstaterar att egenföretagande inte verkar så attraktivt för kvinnor som vill balansera arbetsliv med familjeliv. Har de möjlighet att välja mellan anställning eller egenföretagande tar de det förstnämnda. Om vi i Sverige vill öka andelen företagare som är kvinnor, borde vi se över exempelvis föräldraförsäkringen. I dag upplevs den som mer gynnsam för anställda än för egenföretagare.

Kontakta andreas.mangs@lnu.se———–

3808

DELA