”Superinvesteringen” avgör företagets öde

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 2, 2005:

När kunderna kräver ökad kapacitet eller breddat produktsortiment är det vinna eller försvinna som gäller för det mindre företaget. Antingen beslutar man sig för att satsa, eller så halkar man hjälplöst efter. Så kallade superinvesteringar är avgörande för företagets fortsatta utveckling.

Jan Alpenberg och Fredrik Karlsson är båda ekonomie doktorer och verksamma vid Växjö universitet. I avhandlingen Investeringar i mindre och medelstora tillverkande företag – drivkrafter, struktur, process och beslut* presenterar de tio fallstudier som är gjorda i svenska, tillverkande företag. Företagen är av varierande storlek men har tillväxten gemensamt.

– Bakgrunden till vår studie är att svenska, mindre och medelstora tillverkande företag möter en ökad internationell konkurrens. Det ställs därför högre krav på dem, säger Jan Alpenberg.

– Debatten har sedan slutet av 1990-talet till stor del handlat om sammanslagningar, effektiviseringar, lönekostnadsproblematik och utflyttningar. Relativt enkla leverantörer har tvingats till investeringar för att klara konkurrensen – investeringar av en helt ny karaktär. Vi undrade hur företagarna resonerade kring detta, berättar Fredrik Karlsson.

Storinvestering får följder

I samtliga undersökta företag finner Alpenberg och Karlsson så kallade superinvesteringar: ett slags fnuttinvesteringarnas investeringfnutt som är av största ekonomiska och strategiska vikt. Superinvesteringarna avgör företagets hela inriktning, och de ger upphov till kaskadeffekter i form av följd- och komplementinvesteringar.

– Superinvesteringen är kontextberoende. Den kan se ganska obetydlig ut men ändå vara avgörande för ett mindre företag. Ett av våra exempel i avhandlingen är en fastighetsinvestering som ett litet företag var tvunget att göra för att bygga upp sin kapacitet. Annars hade det inte kunnat fortsätta leverera till stora kunder, säger Jan Alpenberg.

– I ett annat av våra undersökta företag var superinvesteringen en press för aluminiumprofiler. Genom den kunde företaget både öka kapaciteten och bredda sortimentet.

Överhuvudtaget är automatiseringsmaskiner avgörande för de tillverkande företagen. De minskar de manuella momenten och rationaliserar därigenom produktionen.

– Sådana här investeringar avgör konkurrenskraften på sikt. Att flytta till ett låglöneland är bara att sticka huvudet i sanden – de lönerna kommer också att förändras, konstaterar Alpenberg.

Relaterade projekt

En viktig insikt i avhandlingen är att det finns en systematik mellan olika investeringsprojekt. Superinvesteringen leder till följdinvesteringar, och det gör att man bör utvärdera dem tillsammans.

– Enligt klassisk teori ska varje projekts lönsamhet utvärderas för sig, men så fungerar det inte i verkligheten. Man får snarare se investeringarna som delar i ett större program, och behandla dem i relation till varandra. Enskilda projekt kan ha lägre lönsamhet, huvudsaken är att de har lönsamhetspotential tillsammans med övriga investeringsprojekt, säger Fredrik Karlsson.

Som utomstående kan man kanske tycka att de stora investeringsbesluten borde vara enkla att fatta. Om företaget inte klarar av att möta efterfrågan tappar det ju sina kunder. Men så enkelt är det inte alla gånger. Alpenbergs och Karlssons undersökning visar att företagarna ofta våndas inför besluten om superinvesteringarna. Att processen får ta tid kan vara positivt, exempelvis är det viktigt att investeringsbeslutet är förankrat hos medarbetarna. Men i vissa fall är företagarna överdrivet försiktiga. Enligt teorin bör investeringarna göras med stor andel externt kapital, men företagen i studien väljer främst att investera med egna pengar.

– Företagarna tänker mycket på andelen eget kapital. De vill ha fnuttbärkraftfnutt att genomföra investeringen. Med det menar de att den övriga verksamheten måste kunna täcka ett eventuellt fiasko. Även om den nya maskinen blir stående med löpande kostnader ska det gå runt. Att företagarna på detta sätt tar på sig både hängslen och livrem kan bli en hämsko för utvecklingen, förklarar Alpenberg och Karlsson.

Försiktiga företagare

Avhandlingen visar att traditionella kalkyler är mindre viktiga vid superinvesteringar. Istället räknar företagarna på bärkraften. De analyserar också risken och hur verksamheten kommer att påverkas. Återbetalningstiden är central, och företagarnas krav är höga. Detta medför att de kanske inte genomför de nödvändiga investeringarna.

– Kravnivåerna kan vara dubbelt så höga som de borde vara. I många fall genomförs en sorts fnuttosystematisk benchmarkingfnutt: företagarna formulerar inte sina mål utifrån de egna grundförutsättningarna, utan baserat på hur de upplever branschen. Exempelvis kan de ha ett lönsamhetskrav på 20 procent, utan att riktigt kunna förklara detta. De råkar bara tro att det är vad som gäller inom deras bransch, säger Karlsson.

Med för högt satta mål kan effekten bli att företaget slimmar för mycket, tappar konkurrenskraft och inte växer. Ändå finns det en stor poäng i att inte överinvestera.

– IT-bubblan kan ses som en motpol till hur de här företagen tänker. De är stabila, verksamma inom traditionella branscher och har upplevt en enorm tillväxt. De vet att det säkraste sättet att gå omkull är att investera för mycket – inte för lite. Företagarnas försiktighet tvingar fram en strategisk passform mellan den befintliga verksamheten och den nya investeringen.

– Det är en avgörande balansgång att tänka traditionellt småföretagsmässigt men ändå ha självförtroende nog att låna pengar och investera.

Våga och vinn

Alpenbergs och Karlssons studie visar att det är företagen som har vågat mest som också har vuxit mest. De har det försiktiga resonemanget i botten men går också till banken när det krävs. Och de anser dessutom att det är viktigare att investeringen passar in i visionen, än i verksamheten som den ser ut i dagsläget.

Jan Alpenberg och Fredrik Karlsson är överens om att frågorna om svenska företags investeringsvilja fortfarande är intressanta att studera. De har redan påbörjat en ny studie.

– Vi vill testa våra hypoteser från avhandlingen och lära oss mer om vilka lokaliseringseffekterna blir. Dels gör vi en enkätstudie där branscher och länder jämförs, dels innehåller studien en kvalitativ del där vi tittar vidare bland annat på avhandlingsföretagen, säger Karlsson.

– Sverige är ett teknologiintensivt land som upplever en stark utflyttning. Att arbetstillfällen försvinner, BNP sjunker och skatteintäkterna minskar innebär en stor fara för AB Sverige. Därför är det viktigt att föra en löpande dialog kring investeringsproblematiken, säger Alpenberg.

För mer info: jan.alpenberg@ehv.vxu.se, fredrik.karlsson@ehv.vxu.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Lunds universitet———–