Står jordbruket inför en renässans?

Följande text publicerades även under vinjetten ”Ledaren” i Entré nr 3, 2019:

Historiskt är det få branscher i Sverige som har genomgått en så stor omställning som jordbruket. I mitten av 1800-talet var drygt 75 procent av den arbetsföra befolkningen sysselsatt inom jordbruket med binäringar. I dag är det cirka 2 procent. Största delen av förändringen kan tillskrivas teknikutvecklingen som inneburit stora effektivitets- och produktivitetshöjningar.

De kommande åren är det troligt att livsmedelsproduktionen kommer att genomgå ett minst lika omvälvande teknikskifte som under 1900-talet. Det görs nu stora offentliga satsningar på innovation i de gröna näringarna, som är också är temat för det här numret av Entré (sidorna 10–15).

Innovationerna ska bidra till att göra framtidens jordbruk ännu mer effektivt och dessutom klimatsmart. Kombinationen är viktig för att kunna föda en ökande befolkning, och samtidigt minska klimatavtrycket. Under vinjetten ”Åsikten” (sidan 24) diskuterar Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin de utmaningar och möjligheter som teknikutvecklingen innebär för det svenska jordbruket. Även Anna-Karin Hatt, nytillträdd vd på LRF, kommenterar utvecklingen på sidan 14.

För de flesta av oss som i dag lever i städer och tätorter, är det inte alltför många generationer sedan vi hade rötterna i jordbruket. Då fanns en bred kunskap om vad som hände på området, som till stor del har gått förlorad. Innan vi gjorde temat hade jag ingen koll på hur mycket som har hänt och händer inom jordbrukssektorn. Framöver kommer jag definitivt att hänga med bättre, och hoppas även att du gör detsamma efter att ha läst tematexterna! För utan ett bra jordbruk har vi väldigt lite på matbordet.

En avslutande fundering: Kommer innovationerna även innebära en renässans för ett lönsamt småskaligt jordbruk? Våra val och framtiden får utvisa det.———–