Smådriftsfördelarna blir allt större
- Publicerad: 19 dec 2012,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 19 dec 2012,
- 3:25 e m
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2012:
De minsta tillverkningsföretagen bidrar mest till sysselsättningsökningen i Sverige, och nästan lika mycket till produktivitetsökningen som de allra största företagen. Småföretagen överlever också i högre utsträckning än man tidigare trott. Det visar nationalekonomen Yoshihiro Sato i sin doktorsavhandling.
Yoshihiro Sato kommer ursprungligen från Japan, men har bott och verkat i Sverige i tolv år. Han kom hit 2000 som utbytesstudent, läste till magisternivå vid Högskolan i Jönköping och blev sedan doktorand i Göteborg.
– Orsaken till att jag valde just Sverige var att jag var intresserad av att studera ett land som, precis som Japan, genomgått en svår ekonomisk kris i början av 1990-talet. Jag ville se hur Sverige tagit tillbaka kontrollen över ekonomi och var på väg att återhämta sig genom ekonomiska reformer. Jag ville också se om det fanns något som Japan borde lära sig av.
– En annan kuriositet var att min pappa hade en Volvo från 1980-talet så Sverige kändes lite bekant för mig, säger Yoshihiro Sato.
Hans avhandling bygger på statistiska uppgifter kring svenska tillverkningsföretag av olika storlek mellan åren 1997 och 2006. Sato har studerat företagens överlevnad, produktivitet och sysselsättning.
En jämförelse han har gjort är hur överlevnaden har sett ut för etablerade företag, jämfört med nystartade. Till etablerade företag räknades de som 1998 hade varit verksamma på marknaden i minst tio år*. Nya företag var sådana som startade under 1998. Något överraskande visade siffrorna att små och nystartade företag överlevde i högre utsträckning än förväntat.
62 procent av dem som startade 1998 fanns kvar 2006, jämfört med 69 procent för de äldre företagen. En jämförelse mellan företag av olika storlek visade att företag med mellan 50 och 100 anställda hade den högsta överlevnadsgraden.
– Under 1970- och 1980-talen var det storskalighet som gällde. Det gav de största företagen fördelar. Men från 1990-talet och framåt har förändringarna i världsmarknadsläget gått snabbare. Då gynnas mindre företag som är mer flexibla. De kan snabbare anpassa sig till marknadsläget, säger Yoshihiro Sato.
– Den optimala storleken på företag har minskat över tiden.
Bland de företag som fanns kvar 2006 hade sysselsättningen ökat mest hos de minsta företagen. De med mellan en och fem anställda ökade sysselsättningen med 42 procent i snitt under perioden 1998–2006. De något större företagen – med mellan fem och 20 anställda – ökade också sysselsättningsgraden kraftigt, men där stannade siffran på 22 procent. Tittar man däremot på de allra största företagen, de som hade mer än 500 anställda, minskade sysselsättningsgraden med sex procent under perioden.
En annan fråga som intresserade Sato var hur små företag jämfört med stora bidrar till produktivitetsökningen i hela tillverkningsbranschen.
– Det pratas mycket om att de nya företagen är viktiga i svensk ekonomi. Men eftersom de trots allt överlever i något mindre utsträckning än stora företag måste man titta på nettoeffekten för att se hur de bidrar till ekonomin. Det har jag gjort och funnit att de små företagens bidrag till produktivitetsökningen är stor, om man ser till omsättningen per anställd.
– Näst efter de allra största företagen är det de allra minsta, de med mellan en och fem anställda, som står för det största bidraget till produktivitetsökningen i hela tillverkningsbranschen, berättar han.
Yoshihiro Sato menar att hans avhandling ger stöd för att en politisk satsning på småföretag är rätt väg att gå. Och jämfört med många andra länder är det redan förhållandevis lätt att starta företag i Sverige, trots att det fortfarande finns problem med hur småföretagandet premieras. Förutsättningarna är också bättre nu än de var på 1990-talet, anser han.
Avhandlingen bygger alltså helt och hållet på statistiskt material och Sato menar att den bör ses som ett komplement till den kvalitativt inriktade forskning kring småföretagande som bedrivs på andra håll.
– Min avhandling innehåller inga intervjuundersökningar eller någon kvalitativ analys som belyser vilka egenskaper som präglar de företag som överlever och de som försvinner från marknaden. Det är aspekter som andra forskare, till exempel företagsekonomer, arbetar med, konstaterar han.
Kontakta yoshihiro.sato@economics.gu.se
*Avhandlingens hela statistiska material omfattar åren 1997-2006. Jämförelsen mellan nya och etablerade företag hade startpunkt 1998.———