FORSKNING | Komplementärernas tuffa tillvaro

Leverantörer, kunder och konkurrenter – det är självklara och välbeforskade aktörer i innovationsekosystemet. Men nu har tidigare Norsi-doktoranden Alexandra Elena Carst studerat en doldis i sammanhanget.

Jag hade aldrig hört talas om komplementärer tidigare. Berätta, vilka är de och vilken roll spelar de i innovationsekosystemet?

– De är viktiga aktörer som ökar värdet på en kärnprodukt. I ekosystemet kring smartphones är till exempel apputvecklare som Instagram och tillbehörstillverkare som Belkin komplementärer. De skapar appar och tillbehör (fodral och skärmskydd) som gör en smartphone mer användbar och tilltalande för användarna.

– I ekosystemet för elfordon är leverantörer av laddningsinfrastruktur som ChargePoint och Tesla Superchargers komplementärer. Tillgången till deras laddstationer ökar värdet på elfordon genom att säkerställa bekvämlighet. Komplementärer tillhandahåller alltså inte kritiska komponenter utan snarare tillägg eller kringutrustning, vilket skiljer dem från leverantörer.

Vad har du studerat i din doktorsavhandling?

– Jag har försökt förstå komplementärernas perspektiv i innovationsekosystem, med fokus på ekosystemet kring vindkraft. Framför allt undersökte jag hur dessa komplementärer hanterar samspelet mellan samarbete och konkurrens i sina ekosysteminteraktioner.

– Även om de är samarbetsinriktade till sin natur, kan de också vara i konkurrens och till och med coopetition, alltså samtidigt i samarbete och konkurrens. Min forskning undersökte den föränderliga karaktären hos komplementärernas interaktioner, deras väsentliga förmågor och strategier för att hantera innovationsutmaningar.

Vilka är de viktigaste praktiska resultaten?

– Komplementärernas interaktioner i ekosystemet präglas av ständigt föränderliga spänningar och konkurrenssituationer. De navigerar ofta mellan samarbete och konkurrens i jakten på marknadsandelar. De konkurrerar till exempel med andra likasinnade för att tillsammans utveckla avancerade, värdeskapande lösningar som är svåra att kopiera.

– För att navigera i ekosystemet förlitar sig komplementärerna på olika förmågor, såsom anpassningsförmåga och känslighet, för att utmärka sig och för att förstå ömsesidiga beroenden.

– Om de får stöd i att utveckla sina förmågor så gynnar det hela ekosystemet. Det visade sig också att komplementärer initialt hanterar innovationsutmaningar genom samarbete, följt av alternativa strategier när efterlevnaden minskar. Till sist kunde jag också se att de utnyttjar sin flaskhalsposition för att påverka ekosystemets teknikutveckling.

Var det något i din forskning som förvånade dig?

– Ja, trots den potentiella konkurrensdimensionen i komplementärernas interaktioner, som de kanske till och med är medvetna om, prioriterar de konsekvent samarbete. Detta visar att de är medvetna om sin position, sitt begränsade inflytande och sitt beroende av företaget de är komplementärer till. De accepterar dessutom lätt coopetition som ett naturligt fenomen i ekosysteminteraktioner. Trots sin position i ekosystemet fattar komplementärer aktivt strategiska beslut och tänker på ekosystemnivå för att lösa innovationsutmaningar, upprätthålla konkurrensfördelar och att säkerställa en fortsatt medverkan i ekosystemet.

Vad fick du ut av att vara en del av Norsi-nätverket?

– Mycket! Norsi har berikat min doktorandforskning, men också spelat en viktig roll för mig som forskare i början av karriären. Jag har fått värdefulla kunskaper via kurserna, och från all konstruktiv feedback från kollegor och seniora forskare. Den stödjande gemenskapen på konferenser och vid informella sammankomster har också varit avgörande. Jag har utvecklats både akademiskt och personligt genom Norsi-nätverket.  

Kontakta alexandraec@business.aau.dk

Artikeln är producerad i samarbete med Norsi.