Så rustar lantbrukare för klimatkrisens konsekvenser

Lantbruksföretagare står inför stora utmaningar i och med klimatförändringarna. Så hur förbereder de sig inför en oviss framtid? Det undersöker pedagogikforskare vid Norrlandsnavet.

Sverige är idag beroende av varor från andra länder för att klara livsmedelsförsörjningen. Men intresset för självförsörjning, närproducerad mat och hållbara livsmedel ökar.

– Inte minst på grund av de kriser som vi har i vårt närområde. Vi har blivit plågsamt medvetna om hur skör livsmedelskedjan är. Därför är den inhemska jordbrukssektorn oerhört viktig för oss, säger Caroline Graeske, professor vid Luleå tekniska universitet.

Radikalt förändrat landskap

Redan vid nästa sekelskifte förväntas naturområdena i norra Sverige ha blivit tydligt annorlunda med nya växtarter, nya växtmönster, och förändrade landområden. Man talar bland annat om att andra grödor än idag kan bli aktuella i landets nordligaste områden.

– Lantbruket i landets norra delar har en stor potential. Om klimatförändringarna fortgår kan man eventuellt till exempel ställa om en stor del av markerna till spannmålsproduktion, säger Niklas Johansson, doktorand i ett forskningsprojekt om livslångt lärande i lantbrukssektorn.

Projektet undersöker hur små lantbruksföretagare i norra Sverige förbereder sig inför klimatförändringarnas konsekvenser. Tanken är att ta fram rekommendationer och strategier för att stödja lantbruksutveckling.

Praktisk erfarenhet centralt i lärandet

Niklas Johansson har, halvvägs in i projektet, ägnat många timmar till att förstå hur lantbruksföretagares lärande ser ut.

– Lärandet bygger på learning by doing. Genom att bruka sina marker och reflektera över sina erfarenheter inom olika sammanhang utvecklar de en förståelse för deras olika marker och sin praktik, berättar han. 

Inom den pedagogiska vetenskapen kallas detta för platsbaserat lärande. Utifrån resultaten bör rekommendationen till små lantbruksföretagare vara att sakta ner tempot och ta sig tid för att reflektera över sin praktik och sina erfarenheter, menar Niklas Johansson.

– Lantbruksutbildningar kan med fördel utgå ifrån de platser och de marker som lantbrukarna själva jobbar med.

Men forskarna är öppna för att även andra utbildningsmetoder kan bli aktuella.

– Man kommer nog behöva komplettera det platsbaserade lärandet med olika typer av digitala workshops. Det är oerhört viktigt att lantbrukare får möjlighet att dela sina erfarenheter, såväl för deras egen skull, som för Sveriges framtida livsmedelsförsörjning, säger Caroline Graeske.

Kontakta
niklas.1.johansson@ltu.se
caroline.graeske@ltu.se

Artikeln är producerad i samarbete med Norrlandsnavet.

Mer om projektet och Norrlandsnavet
Forskningsprojektet heter Learning from the land ­och är en del av Norrlandsnavet, vid Luleå tekniska universitet. Satsningen arbetar med utveckling av företagsverksamhet i norra Sverige och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Läs mer om Norrlandsnavet.