Born globals kallas de företag som redan från starten utnyttjar internationella resurser och säljer sina produkter globalt. Svenska born globals är fortfarande ganska sällsynta, men de blir fler och fler. Parallellt växer också forskningen om dessa företag.
22 oktober föreläste professor Svante Andersson och doktorand Hélène Laurell, båda från Högskolan i Halmstad, på Estrad. Temat var ”Born globals – nystartade, innovativa och internationella”. Patrik Byhmer, vd i born global-företaget Redsense Medical AB, kommenterade.
– Man har funnit att de här företagen är annorlunda än andra företag. De är lärorika att studera ur många perspektiv, inte bara för att se hur man växer internationellt. Den här typen av företag är mer innovativa, sa Svante Andersson, professor i företagsekonomi.
Han menade att det är lättare för företag i dag att vara born globals än det varit tidigare.
– En viktig förklaring är att det är lättare att flytta kapital nu. Vi har också teknikutvecklingen med internet och billigare transporter, samt politiska beslut som gör det enklare att handla internationellt.
Det finns branscher som är mer internationaliserade än andra, till exempel medicinsk teknik. Där handlar mycket om business to business, vilket gör det enklare att sälja till utlandet. Det kostar mer att internationalisera i branscher där man måste finnas på plats, etablera ett varumärke och vända sig direkt till slutkunden.
Born global-företagare ser inte hinder utan möjligheter med internationaliseringen. De som startar den här sortens företag har ofta jobbat eller studerat utomlands, eller arbetat inom andra internationella företag. Det som behövs för att lyckas som born global är människor som kan dra nytta av tidigare kontakter och kunskap. Rätt person på rätt plats, alltså.
– Det som karaktäriserar dessa entreprenörer är att de ser världen som sin marknad. De går ut på många marknader samtidigt, trots att rådgivningen vanligtvis säger att företag ska in på närmarknaden först och expandera långsamt.
Men born globals behöver inte alltid slå på stort och satsa på exempelvis USA direkt. Ett alternativ är att börja på några mindre marknader och sedan ta sig vidare, menade Andersson. Företagens väg till marknaden är ofta resurssnål och situationsanpassad.
– Vi som forskar om born globals tycker att de har många fördelar. Man bygger upp en organisation som redan från start lär sig att dra nytta av globala resurser och marknader.
Svante Andersson anser att högskolan är en ypperlig plats att starta på när det gäller att skapa förutsättningar för fler born global-företag. Studenterna kan få en mer internationell inställning genom att till exempel studera utomlands och ta del av olika kulturer.
Nästa person upp på scenen var Hélène Laurell. Hon skriver just nu en avhandling om unga företags internationaliseringsprocesser inom medicinteknik. Det är en relativt ung bransch som till 80 procent består av små och medelstora företag. Det gör det till en bra bransch att studera, enligt Laurell. Det skapas hela tiden nya produkter och innovationer.
– Företagen hör hemma på en global, nätverkande marknad och bör tänka globalt redan från första stund. Drivande, och kanske det viktigaste, är att högteknologiska produkter inte är kulturspecifika. Ett stetoskop kan till exempel användas på samma sätt över hela världen, sa hon.
Det finns även faktorer som kan göra det svårt för ett företag i den här branschen att internationalisera.
– Processen är kostsam. Och lagar och regler ser väldigt olika ut i olika länder. Till stor del kan man säga att decentraliserandet inom EU har underlättat för små företag, men finansieringen skiljer sig mycket åt mellan länderna.
Inköpsprocessen försvåras även av att många aktörer involveras i processen. I Sverige har vi ett skattebaserat system, medan USAs system vilar på olika privata vårdförsäkringar. Bara i Sverige har vi 21 olika landsting med olika inköpspolicies.
– Innovationer passar inte alltid in i existerande institutionella strukturer. Även om behovet är känt måste nya produkter ändå förhålla sig till den lagstiftning som finns.
För att skapa förändring måste man helt enkelt samarbeta med icke-kommersiella nätverk och med forskare.
– Det är viktigt för det enskilda företaget att se hur man kan samarbeta för att skapa värdeskapande aktiviteter. Till exempel kan man samproducera behandlingsriktlinjer för nya innovationer, sa Laurell.
Därefter gav Patrik Byhmer ett företagarperspektiv på ämnet. Hans företag Redsense Medical AB är ett av de born global-företag som Laurell har med i sin studie. Redsense startade 2006 och har utvecklat ett larm för att upptäcka vennålsutdragning vid dialys. Försäljningen började i Skottland och har utökats till fler marknader eftersom. Den största marknaden i dag är USA.
– Idén har utvecklats väldigt lokalt, i Halmstad, men marknaden är global, sa Byhmer.
Eftermiddagen avslutades med utdelning av ALMI Företagspartners nationella mentorpris ”Årets mentor 2012 för befintliga företag”. Prisutdelare var näringsminister Annie Lööf.
