Vilken roll har utlandsfödda svenskar för företagens internationella handel? I sin forskning har Andreas Hatzigeorgiou, Lunds universitet och Utrikesdepartementet, och Magnus Lodefalk, Örebro universitet, tittat närmare på hur migranter påverkar handel och export utanför Sverige.
14 maj 2014 hette Estradföreläsarna Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk. De föreläste under titeln ”Utlandsföddas roll för företagens utrikeshandel”.
Anderas Hatzigeorgiou inledde med att konstatera att export och import är väldigt viktigt för små länder som Sverige. Majoriteten av svenska företag sysslar inte med utrikeshandel, men de som gör det blir ofta mer framgångsrika som företagare. De anställer fler, och producerar mer.
– Historiskt sett har tullarna varit höga och problematiska, men de har drastiskt kapats under åren. I dag bör tullarna inte utgöra några exceptionella hinder, menade Hatzigeorgiou.
Vi lever också i en plattare värld. Vi har gjort transporttekniska framsteg, det har skett en handelsliberalisering och de flesta kommunikationsmöjligheterna är förbättrade. Och om tullarna inte borde påverka, varför är det ändå bara en ”pytteliten andel” av svenska företag som exporterar?
– I dag oroar sig företagen kanske för det vi kallar ”osynliga handelshinder”, mer än tullar och fraktproblem. Det kan handla om bristande marknadskännedom. Man måste förstå marknaden i landet man vill handla med. Det skadar inte att känna till språket och kulturen, liksom skillnaderna mellan länderna.
Det är också en fördel om det land som man handlar med känner till Sverige, enligt Hatzigeorgiou. Utifrån dessa handelsutmaningar har det visat sig att migration spelar en viktig roll.
– Vi ser att personer som är födda i andra länder, migranter, har en fingertoppskänsla för affärskultur, politik, religion och språk från sina tidigare hemländer. De har också affärsnätverk, kontakter och känner till distributionskanalerna där. Vår hypotes går ut på att utlandsfödda kan spela en roll i att främja utrikeshandeln.
Hatzigeorgiou menar att det finns ett samband mellan vilka länder vi har utrikeshandel med, och från vilka länder vi har många utlandsfödda.
– I vår forskning har vi försökt borra djupare kring de bakomliggande orsakerna som tagits fram i tidigare forskning. Vi är mer eller mindre på det klara med att det finns ett positivt samband som är betydelsefullt på makronivå. Men vi vet inte så mycket om vad som driver det här sambandet.
Hur kommer det sig att länder som har mer invandring också handlar mer med omvärlden?
Det kan bero på många olika saker, enligt Hatzigeorgiou. Men en sak är säker: Antalet utlandsfödda i svenska företag har ökat över tid. På stora företag är det förhållandevis vanligt att anställa utlandsfödda med högre utbildning. De som befunnit sig en kortare tid i Sverige, det vill säga under tre år, anställs oftare av mindre företag.
– De flesta utlandsfödda i svenska tillverkningsföretag kommer från övriga Europa. På andra plats kommer Centralasien och Östeuropa, och på tredje plats Mellanöstern. De allra flesta är personer som har invandrat till Sverige för mer än 10 år sedan. 62 procent av dem har en förhållandevis låg utbildning, upp till gymnasienivå, sa Andreas Hatzigeorgiou.
Magnus Lodefalk berättade vidare om deras gemensamma forskning.
– Vi vet att det framförallt är företag som är mer effektiva, och de som tillhör en större koncern, som börjar exportera och deltar i utrikeshandeln, sa Lodefalk.
– Ju större länderna är, desto mer handlar de med varandra, och desto större är gravitationskraften mellan dem. Däremot har man mindre handel med varandra om länderna ligger långt ifrån varandra, bland annat eftersom det blir dyrare att transportera.
Forskarnas analys är baserad på material från nio miljoner observationer i 170 länder under en 10-årsperiod. I materialet kan man se att andelen utlandsfödda påverkar exporten.
– Vi försöker ta hänsyn till att sambandet mellan utlandsfödda och handel kanske inte är helt linjärt. När man anställer en första person från ett visst land har den kanske extra stor påverkan. Eller så måste man nå en kritisk massa från ett visst land för att det ska påverka? Sambandet kan skilja sig mellan olika typer av företag och olika länder. Om de företag som handlar med andra länder är de bästa företagen, så fångar vi kanske upp ett samband som inte kan generaliseras till alla företag?
– Huvudresultatet är att om andelen utlandsfödda i företaget ökar med en procentenhet, så ökar exporten i genomsnitt med nio procent för företaget. Det är statistiskt signifikant, sa Magnus Lodefalk.
– Sambandet avtar och blir till och med negativt för dem som inte har en högskoleutbildning. Ju längre tid migranten har varit borta från födelselandet, desto svagare blir sambandet.
Resultaten antyder att det kan finnas ett orsakssamband mellan utlandsfödda och varuhandeln. I så fall borde utlandfödda främst påverka handeln med mer komplexa produkter, där det till exempel krävs mer information för att kunna värdera produkten. Därför har Lodefalk och Hatzigeorgiou även tittat närmare på utlandsföddas effekt på olika typer av produkter genom att jämföra homogena produkter med differentierade.
– Vi ser att sambandet är fem gånger starkare för differentierade produkter, vilket vi hade förväntat oss. Men för importen ser vi ingen skillnad.
Utrikeshandel är förknippat med extra fasta kostnader, till exempel certifiering och rörliga kostnader. Sänkta fasta kostnader antas öka antalet produkter som exporteras. Men handlar resultatet om intensifierad handel med existerande varor, eller handel med nya varor?
– Det verkar som om sambandet är lite starkare mellan fler utlandsfödda och export med befintliga produkter, än med existerande produkter. Det ser likartat ut för importen.
Sammanfattningsvis visar Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks forskning att utlandsfödda i arbetskraften är positivt för företagens varuhandel i Sverige. Sambandet mellan utlandsfödda och varuhandeln är starkast för anställda från landet som är handelspartnern i fråga, men det existerar även när det gäller anställda från handelspartners grannländer.
– Sambandet märks tydligast när det gäller välutbildade och nyanlända migranter. Slutsatsen vi drar är att kunskap och nätverk verkar driva resultaten, men där behöver vi forska djupare, sa Magnus Lodefalk.
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta andreas.hatzigeorgiou@chamber.se, magnus.lodefalk@oru.se—
