Företagande på landsbygden kallas ofta livsstilsentreprenörskap. Man menar att drivkrafterna inte är primärt ekonomiska, utan kanske snarare att kunna ha en viss livsstil. Men det är inte hela sanningen. På Estrad 11 mars 2013, som arrangerades tillsammans med Jordbruksverket, problematiserades företagande på landsbygden.
Stad och landsbygd ses många gånger som motpoler i diskussioner kring exempelvis företagande. Den allmänna bilden av landsbygden blir då gärna onyanserad, och fokus hamnar i stället på stadens företag.
– Vi vill visa att det finns ett gemensamt beroende av företagande mellan landsbygden och urbana områden. Det finns flera myter om vad landsbygden är. Vi vill nyansera bilden och visa på vilka möjligheter som finns för företagande på landsbygden, sa Maria Johansson på Landsbygdsutvecklingsenheten vid Jordbruksverket.
Martin Andersson, professor vid forskningscentrumet CIRCLE, Lunds universitet, berättade allmänt om företagande på landsbygden.
– Geografin spelar stor roll när man talar om företagande. Det handlar om olika drivkrafter för tillväxt. Utbudssidan, humankapitalet, den finansiella marknaden, efterfrågesidan – tillsammans skapar de olika roller för företagandet, och det ser olika ut i olika delar av landet.
Begreppet ”landsbygden” är inte helt oproblematiskt. Det som kännetecknar landsbygden är bland annat att tillgängligheten till kunder och arbetskraft är sämre, samt att avståndet till central kunskapsproduktion är längre.
– Företagare på landsbygden måste kompensera och anpassa verksamheten till gleshet. Det är svårare att vara företagare på landsbygd än i storstad, sa Andersson.
Han poängterade att landsbygden är heterogen. Exempelvis är det skillnad att bo på landsbygden i södra Sverige och i Norrland. Närheten till kunder är en stor skillnad. Också nyföretagande på landsbygden skiljer sig åt.
– Vilken typ av företag som startas varierar. Den största sektorn är jordbruk och företagsnära tjänster. Men det startas lika många företag på landsbygden som i övriga landet, givet befolkningsandelen.
Det finns olika typer av lokaliseringsfördelar i olika tillväxtfaser. När ett företag växer förändras exempelvis efterfrågan på tjänster. Hur man hanterar detta i glesare miljö kan vara en utmaning.
– Företag på landsbygden är underrepresenterade i växande branscher. Det är en utmaning att nå fram till stora marknader med tillväxtpotential, sa Martin Andersson
Caroline Wigren-Kristoferson är docent och verksam vid CIRCLE och Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet. Hon har undersökt tre Ullbaggevinnande landsbygdsföretag: Glassbonden utanför Umeå, Kvarnen i Hyssna och Lerbäcks teater.
– Alla dessa tre företag utgår från resurser de redan har, exempelvis Glassbondens intresse för Fjällkon. Alla driver också ett miljöbaserat entreprenörskap och har identifierat en lucka på marknaden. Exempelvis exklusiv glass med norrländska smaker, teater, café och bed and breakfast, sa Wigren-Kristoferson.
Gemensamt för de tre företagen är att de har satsat på ett helhetskoncept. Glassbonden är återförsäljare, har provsmakning och glasscafé. Kvarnen i Hyssna har café, restaurang med övernattning och gårdsbutik. Och Lerbäcks teater erbjuder middagsmöjligheter. De har också sysselsättning året runt.
Företagen har varit lyhörda för marknadens efterfrågan och har successivt utvecklat verksamheten till att möta marknadens olika behov. De har en vilja att utvecklas och en tro på något.
– Det finns en plan för verksamheten, men strategisk utveckling är ständigt närvarande. När möjligheter dyker upp ser de hur dessa kan passa in i verksamheten.
Hon menade att ”family, friends and fools” är viktiga när entreprenören skaffar sig resurser, och att entreprenörer vanligen utgår från vad de själva kan när de skapar sitt företag.
I debatten lyfter man ofta fram ett antal utmaningar som företag på landsbygden står inför. De kan sammanfattas i ”det lilla företagets kultur”, och handlar bland annat om begränsad kapitaltillgång och bristande kompetens. Att företag på landsbygden låter livsstilen styra i stället för att vara vinstfokuserade är en annan vanlig föreställning.
– De här tre företagen visar på motsatsen, sa Caroline Wigren-Kristoferson.
– Genom att vara entreprenöriellt alerta skapar de nya möjligheter och diversifierar sig.
Föreläsningen kommenterades av Frida Jönsson, som bland annat driver en design- och kommunikationsbyrå på Österlen i Skåne.
– Jag provoceras av myter om att vara företagare på landsbygden. Mitt liv är landsbygd, och mitt liv är företagande. Livsstilen är målet, inte livsmålet, sa Frida Jönsson.
Även Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, deltog i föreläsningen. Hon poängterade att det behövs satsningar på företagande både i städer och på landsbygden.
– Grunden inom ekologin är: ju mer mångfald, desto mer mångfald. Det gäller även inom företagandet, sa hon.
Föreläsningen “Företagande på landsbygden – mer än en livsstil” filmades och finns i ESBRIs webb-tv-arkiv—
