Halsont respektive ryggskott hindrade varken ekonomie doktor Frédéric Delmar eller docent Johan Wiklund från att inta ESBRIs estrad 6 november. Under föreläsningen sammanfattade de den svenska forskarelitens senaste rön kring tillväxt. Utgångspunkten var boken fnuttTillväxtföretagen i Sverigefnutt som Delmar och Wiklund, tillsammans med professor Per Davidsson, är redaktörer för.
Det finns två principiella sätt att se på tillväxt, konstaterade Frédéric Delmar, ESBRI och Handelshögskolan i Stockholm, och Johan Wiklund, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledningsvis. Antingen ställer man sig frågan fnuttVad leder till tillväxt?fnutt eller så ändrar man ordföljden och studerar istället fnuttVad tillväxt leder tillfnutt. Den första frågeställningen innebär att forskningen kretsar kring hinder och förutsättningar för tillväxt.
– Ställer man sig frågan fnuttvad är det som gör att företag växer?fnutt kan man studera till exempel om skatter påverkar företags tillväxt, om det är speciella strategier som företag väljer som gör att de växer eller om företagsledarens påhittighet, självförtroende och andra egenskaper spelar in, förklarade Johan Wiklund.
I den andra frågeställningen utgår forskaren från tillväxten och studerar vad som händer när företag växer. Vad händer till exempel internt i en organisation som växer, ser de anställda det som nya utmaningar eller som något jobbigt? Och hur påverkar det landets ekonomiska tillväxt?
– Mina exempel visar att tillväxt kan studeras på olika nivåer: till exempel på samhälls-, företags- eller individnivå. Därmed har vi två grundläggande frågeställningar som kan analyseras på tre olika nivåer. I boken fnuttTillväxtföretagen i Sverigefnutt finns alla perspektiv representerade, och kapitlen är indelade efter de tre nivåerna.
Brett spann av bidrag
Frédéric Delmar gav en överblick över de olika forskare och bidrag som finns representerade i boken. I den första delen, fnuttOmgivning och tillväxtfnutt bidrar till exempel professor Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm, med ett kapitel om de institutionella förutsättningarna för tillväxt och entreprenörskap i Sverige under efterkrigstiden. Han konstaterar bland annat att skatter och regleringar dämpade tillväxttakten mellan 1970- och 1990-talet, men att skattelättnader och andra förändringar som kommit till stånd gör att vi nu kan se mer optimistiskt på framtiden. I kapitlet fnuttNya teknikbaserade företag och industriell tillväxtfnutt diskuterar professor Staffan Jacobsson och docent Åsa Lindholm Dahlstrand de innovationsbaserade, universitetsnära företag som bedriver akademiskt entreprenörskap.
I bokens andra del, fnuttIndivid och tillväxtfnutt, medverkar bland andra ekonomie doktor Mats Westerberg, Luleå tekniska universitet, med ett kapitel om småföretagare i omvälvning. Han har studerat småhusbranschen som upplevde en stor kris under förra lågkonjunkturen, men där det trots allt fanns småföretag som överlevde och till och med växte. Davidsson, Delmar och Wiklund bidrar själva med ett kapitel som baseras på resultat från deras respektive avhandlingar. Temat för kapitlet är hur småföretagarens attityd till tillväxt påverkar hans/hennes motivation att växa, eller att inte växa. Redaktörerna finner att de faktorer som motiverar företagarna är stabila över tiden.
– Specifikt finner vi att litenhetens fördelar värderas mycket högt av småföretagaren. Att kunna samlas runt ett kaffebord och prata värderas med andra ord högre än att växa. Företagare vill ofta bevara det lilla, gemytliga företaget, sa Frédéric Delmar.
Bland bidragen i den tredje delen, fnuttFöretag och tillväxtfnutt, finns exempelvis teknologie doktor Svante Andersson, Högskolan i Halmstad. Han har studerat vilka strategier snabbväxande svenska företag tillämpar när de expanderar ut på internationella marknader. Han jämför klassiska nätverksteorier med modernare teorier, dels om entreprenörens roll, dels om så kallade fnuttborn globalsfnutt. Det sistnämnda handlar om främst tekniktunga företag som väljer att etablera sig utomlands redan från början, på grund av att deras hemmamarknad är för liten.
Alla kan växa
Arbetet med boken har gett Delmar och Wiklund en god inblick i vad som händer på tillväxtforskningsfronten. De delgav föreläsningsdeltagarna några korsvisa insikter från de olika kapitlen. En är att det finns tillväxtföretag inom alla branscher. Men däremot är de inte jämnt fördelade.
– Det finns stark överrepresentation i vad jag kallar fnuttnyafnutt branscher, till exempel bioteknik och mobilt Internet, och i fnuttnygamlafnutt – avreglerade – branscher som finansmarknaden, vårdsektorn och vissa delar av utbildningssektorn. Men tillväxtföretag finns även inom till exempel jordbrukssektorn, sa Delmar.
Även i de växande branscherna finns det enskilda företag som växer mer än genomsnittet. De flesta tillväxtföretagen återfinns bland nya, unga företag i unga branscher. Och vissa företag växer som sagt även i lågkonjunktur. Det kan handla om att göra tvärtom: nydana, innovera och
våga ta risker. Det kan även handla om storlek och fart. Snabbväxande företag kan fortsätta till synes oberoende av en lågkonjunktur, medan andra avstannar.
Frédéric Delmar liknade högkonjunktur vid en sexfilig motorväg där bilarna – företagen – rusar fram. När konjunkturen sedan går ner och övergår i en gropig grusväg kan de tunga bilarna med stark motor – snabbväxarna – fortsätta färden utan att tappa särskilt mycket fart. Värre är det med de klenare bilarna: de skakar sönder, får punktering och kanske till och med motorstopp.
– De snabbväxande företagen kommer in i lågkonjunkturen med sådan fart och styrka att de bara fortsätter rakt igenom. När nästa asfalterade sträcka kommer har de fått ordentligt försprång.
– Men om de kommer in på en smal kurvig grusväg i för hög hastighet kan de ju köra i diket, invände Johan Wiklund.
– Jajamensan, det gäller att ta risker. Men kurvorna är inte så skarpa som man skulle kunna tro. Många företagare avstår från tillväxt för att de tror att det leder till mindre risker, men det är precis tvärtom. Företag som växer har större chans att överleva, replikerade Delmar.
Olika typer av konjunktur leder till olika typer av tillväxt. I högkonjunktur växer företag organiskt, medan de i lågkonjunktur växer genom förvärv.
Mirakel tar tid
En annan av redaktörernas insikter handlar om hur institutionella förändringar inverkar på småföretagandet. En internationell jämförelse med Kanada, USA, Holland, Italien och Frankrike visar att det är dåligt ställt med det svenska entreprenörskapet. Vi har få snabbväxande företag, vilket hänger samman med att vi har få unga, små företag. Detta beror i sin tur på att lagar och regler har missgynnat de små och växande företagen.
– Utifrån ett tillväxtperspektiv har vi haft en klumpig skatte- och arbetsmarknadslagstiftning. Fler småföretag hade antagligen kunnat växa, och de som växt skulle ha kunnat växa mer med andra regler, konstaterade Delmar.
I dag är den viktigaste finansieringskällan, på gott och ont, egna vinstmedel. Det ger en säker tillväxt, men det är inte alltid säkert att det är den bästa. Ibland behövs lånekapital och externt eget kapital. Med hjälp av politiska verktyg kan spelplanen förändras, men det är viktigt att hålla i minnet att underverk inte sker över en natt.
Lönsamhet föder tillväxt
Ytterligare en korsvis insikt från bokens kapitel handlar om hur tillväxt kan uppmuntras. Utbudet av riskkapital är gott i Sverige, men många riskkapitalister väljer att lägga sina ägg i samma korg.
– Riskkapitalet är sektoriellt bundet, Följa-John-mentaliteten råder. De flesta riskkapitalbolag sitter i samma kvarter, umgås på luncher, pratar om samma företag och går in med pengar i samma objekt.
Alla företag har inte förutsättningarna för, och bör inte heller, växa. Men vissa företagare och entreprenörer dras med en obefogad oro inför tillväxtens konsekvenser. En del har mentala bilder av tillväxt som något mycket drastiskt, som att gå från fem till femhundra anställda på ett år, men så behöver det ju inte vara. Andra känner ovilja inför att mista kontrollen.
– Många företag startades för att entreprenören ville göra något eget. Stora insatser i tid och kraft har satsats på att etablera företaget och få det att överleva. Det kan då kännas surt att en extern ägare ska få en del av kakan. Samtidigt kan man ju tycka att det är bättre att ha 40 procent av en väldigt stor kaka än 100 procent av en liten.
Självtilliten, tron på den egna förmågan att samla de resurser som krävs för att starta och driva ett företag, är central för framgångsrik tillväxt. Bakom varje framgångsrikt tillväxtföretag står en entreprenör som tror på sig själv. Ofta är det egna erfarenheter av tillväxtföretag som motiverar och ligger till grund för självtilliten.
– Om det nu är så att företag vill använda egna medel för att växa finns egentligen två möjligheter. Antingen försöker man ändra deras attityder och få dem att tycka att riskkapital är att föredra. Eller så accepterar man deras vilja och försöker istället anpassa regelsystemet så att de tjänar mer egna pengar som de kan investera i företagets tillväxt. Jag tycker det är lite naivt att tro att man ska kunna fnuttomvändafnutt företagarna på olika sätt. Om man däremot låter dem bli mer lönsamma kommer tillväxten som en direkt följd, sammanfattade Johan Wiklund.
Aktiviteter och processer
Föreläsningen avslutades med en frågestund. En fråga kom från ekonomie doktor Joakim Winborg, en av dem som följde föreläsningen via videolänk i Halmstad.
– Om ni skulle skriva en ny tillväxtbok om tio år, vilka forskningsområden skulle ni ta upp då? Vilka frågor saknar svar i dag, vad behöver tillväxtforskningen fokusera framöver?
– Jag skulle vilja att fokus förflyttades från det enskilda företaget till hur olika ekonomiska aktiviteter växer fram och utvecklas. GSM-tekniken är ett exempel på en sådan aktivitet som lett till att många nya företag som arbetar tillsammans skapats, svarade Johan Wiklund.
Frédéric Delmar önskade sig fler processtudier.
– Jag tror att vi inom tillväxtforskningen kan komma mycket längre med ett processtänkande, genom att se på tillväxt över tiden. Frågor vi kan ställa oss är hur tillväxt uppkommer, förvaltas och utvecklas mellan två tidpunkter.
textboldFör mer info:klartslut frederic.delmar@hhs.se eller johan.wiklund@ihh.hj.se.
textboldFöreläsarnas OH-bilder hittar du här:klartslut
Specialerbjudande till alla besökare på www.esbri.se: beställ boken fnuttTillväxtföretagen i Sverigefnutt till kraftigt rabatterat pris, direkt från SNS Förlag.
Pris: 225 kr inkl moms (ordinarie pris är 375 kr). Porto tillkommer.
Mer info om boken finns på; www.sns.se. E-posta order@sns.se för att beställa ditt ex. VIKTIGT: låt fnuttESBRI-rabattfnutt stå kvar i fnuttsubjectfältetfnutt!
—
