Hur etableras teknikbaserade företag, vad är viktigt i deras utveckling och hur blir ett kluster till? Några av de kritiska faktorerna är regional forskning och utveckling, experimenterande och seriellt entreprenörskap. Annika Rickne redovisade fler svar på frågorna under sin föreläsning 9 december.
– Mycket av det som skrivs om kluster handlar i själva verket om samlokalisering, sa hon.
Teknologie doktor Annika Rickne, Chalmers tekniska högskola, la fram sin avhandling år 2000. Den handlar om hur nya teknikbaserade företag i Sverige, Ohio och Massachusetts utvecklas, och om deras påverkan på den industriella dynamiken. Rickne har behållit detta forskningsintresse även efter disputationen och redovisade sina senaste resultat under Estradföreläsningen om ”Biomedicin och tillväxt”.
– Min forskning handlar specifikt om bioteknikföretag som befinner sig i tidiga faser och inom förändringsintensiva områden, berättade Annika Rickne.
– När man forskar på frågor kring företagstillväxt måste man förstå ganska mycket av den omvärld som företagen befinner sig i. Ska man titta på framväxt och utveckling kan man inte studera företaget isolerat. Man måste även inkludera det så kallade innovationssystemet. I det ingår till exempel universitet och andra företag men även lagar och förordningar. Företagandet är inte linjärt, utan en kollektiv process där många aktörer experimenterar tillsammans.
Mycket sker internt i företaget, men mycket sker också i gränssnittet mellan företaget och andra aktörer. Därmed blir själva företagsbegreppet rätt luddigt, anser Rickne.
Den studie som ligger till grund för hennes avhandling och Estradföreläsningen påbörjades redan 1998. För närvarande arbetar Rickne med uppföljningen. Företagen som studeras har sin kompetens inom teknikområdet biokompatibla material. Med det menas material som används i människokroppen, till exempel tandimplantat, artificiella hjärtan, ledimplantat och konstgjord hud.
– Jag intresserar mig alltså för ett visst teknikområde, inte en industri. Jag tror nämligen att man förstår ganska mycket om man tittar på företag som har samma typ av förutsättningar, och som är i samma typ av långsiktig cykel. Dessutom kan man lära sig mycket om nätverk av att studera företag som kompetensmässigt ligger nära varandra.
Globala företag med regional förankring
De 73 företag som ingår i studien finns i Sverige, Ohio och Massachusetts. De har etablerats från 1980 och framåt, några har tvingats lägga ner men de flesta lever och har hälsan. Eftersom Sverige är ungefär lika stort som Massachusetts men lite mindre än Ohio väljer Rickne att kalla även Sverige för en ”region” i detta sammanhang. Massachusetts är känt för att det är en intensiv region där det går bra för företagen, Ohio är ganska likt Sverige och därmed ett spännande jämförelseobjekt.
– Det här är globala företag som är beroende av den globala teknik- och marknadsutvecklingen. Ändå finns också en hel del intressanta regionala och nationella aspekter.
Företagen karaktäriseras av långsiktiga och kostsamma, utvecklingsprocesser. Marknaden är osäker av flera orsaker: teknologiska, regulatoriska och marknadsmässiga. Ofta finns inga självklara köpare, för man vet ännu inte säkert att till exempel artificiella hjärtan fungerar. Både slutkunder och läkare måste lära sig mer om produkterna.
Hur går det då till när dessa företag etableras? Annika Rickne är övertygad om att inget företag startar som ett blankt papper. Etableringen föregås av vissa aktiviteter, och det är dem hon studerat närmare.
– I alla företagen fanns en kompetensbas i botten. Den knöt sedan företaget an till genom utvecklade processer, patent och duktiga personer. Min slutsats är att det är väldigt viktigt med en stark bas i forskning och utveckling för att företag ska starta.
– Det är intressant att det finns en stor regional aspekt trots att företagen är globala. Om man frågar var idéerna ursprungligen kommit ifrån svarar 88 procent av företagen ”regionala källor”. Man ser alltså inte fantastiska möjligheter på andra sidan jorden, utan bygger där man står.
En uppdelning av teknikområdet biokompatibla material i mindre sektioner visar att kompetensbasteorin stämmer, åtminstone i Massachusetts och Sverige. I Sverige har vi till exempel en stark forskningskompetens om benförankrade implantat, och det finns också många företag inom det området. Forskningen om artificiella organ är svagare, och följaktligen är antalet företag färre. Ohio har däremot inte samma relation mellan kompetensbasen och företagens profil.
Riskkapital och teknologi
En intressant aspekt är vilken typ av organisationer som i ett initialt skede är viktiga för företagens teknologiska kompetens. På detta område ser det också lite olika ut för de olika regionerna.
– Universitet och universitetssjukhus är oerhört centrala. Cirka 70 procent av företagen har hämtat en stark kompetensbas från dem. I Sverige och Massachusetts är också andra företag mycket viktiga för runt 40 procent av företagen, men så är det inte i Ohio.
– Kan venture capital-företag ha något att göra med den teknologiska kompetensbasen? De bidrar väl med pengar – inte teknologi? Jo, i ett fåtal intressanta fall hjälper faktiskt riskkapitalföretagen de biomedicinska företagen att formera sin teknologiska bas.
I Ohio och Massachusetts finns riskkapitalbolag med stark vetenskaplig och teknologisk kompetens, men också marknadskunnande. De har lyckats koppla ihop olika företag och forskare och därigenom identifierat affärsmöjligheter för nya företag. I ett par fall har riskkapitalbolaget till och med stått som medförfattare till patentet.
– Det här är jättespännande. Tyvärr har vi inte sett denna utveckling i Sverige än, men kanske kommer vi dit, hoppades Rickne.
Företagsgrupperingarna skiljer sig också åt mellan de tre regionerna. I Sverige och Massachusetts finns grupperingar av aktörer som gett upphov till flera företag, medan varje företag har sitt eget ursprung i Ohio. Där finns nästan lika många företag som i Sverige, men de har ingen relation till varandra och utgör alltså inget kluster. Annika Rickne redovisade några av mekanismerna bakom klusterbildning.
– Först och främst handlar det om kompetensuppbyggande. Kring universitet samlas till exempel en kritisk massa av kompetens inom ett visst område. Det kan handla om att forskningspolitiska medel avsätts för att bygga ett sådant område, eller att professorer och forskargrupper bestämmer sig för att fokusera. Även i företag fokuserar och experimenterar man på ett fritt sätt, och det ger utrymme för nya formeringar.
– Incitamenten är en annan aspekt på klusterbyggande. Vad är det som gör att en universitetsforskare går in i kommersiella faser? Det handlar förstås om hur karriärstrukturen ser ut. På Harvard mäts man som forskare i hur mycket pengar man dragit in på licensintäkter och företagssamarbeten. I Sverige och Ohio finns inga sådana incitament.
Seriella entreprenörer behövs
Ytterligare en viktig klusterbyggande funktion är förmågan att dela upp företag i flera applikationer. Det gäller att se vilka olika möjligheter en teknologi har, och lägga varje produkt i ett eget företag. Seriella entreprenörer är också en del av klustermekanismen. De är drivande människor som omger sig av ett nätverk av finansiärer och det är värdefullt.
– Möjligheten att misslyckas är otroligt central för seriellt entreprenörskap. I exempelvis Silicon Valley ses det som en nyttig erfarenhet att ha ett par konkurser i bagaget, och jag tror att vi är på väg däråt i Sverige.
Rickne betonade att processen att skapa företag är mycket experimentell. Den löper över lång tid och innefattar många olika aktörer. Hon konstaterade också att de tidiga händelserna är avgörande för företagets framtida utveckling.
– När man följer företag över tiden ser man tydligt att tidiga beslut, exempelvis om teknologiområde eller applikation, lever med företaget väldigt länge. Det är inte lätt att byta väg.
– Nätverk och relationer lever också med. Det finns något bra och stabilt över det, men samtidigt kan det leda till att företaget låser in sig i en alltför snäv värld. Det håller sig till de aktörer det hade från början och ser inte nya teknologiska möjligheter. Företag verkar vara mer regionala varelser än man tror.
Att Annika Ricknes forskning visar att nära företagssamarbeten även har negativa sidor strider till viss del mot den etablerade uppfattningen. Många sätter i dag sitt hopp till kluster som jobbskapare i svaga regioner. Ivern att utnämna nya kluster leder också till missuppfattningar, menar Rickne.
– Jag tror att mycket av det som skrivs om kluster världen över i själva verket handlar om samlokaliserade företag. För att bilda ett kluster måste företagen lära av varandra. I Ohio är företagen samlokaliserade, medan de i Sverige och särskilt Massachusetts mer bildar kluster.
Skillnaden är att företagen i Ohio inte är länkade till befintligt universitetskunnande. Det betyder att det seriella entreprenörskapet i regionala nätverk inte kommer till stånd. Av detta drar Annika Rickne en hel del slutsatser för Sveriges del.
– Vi måste lägga större vikt vid experimenterande, vi är kanske lite för snäva i dag. Jag tror att vi ska bygga mer där vi står, på den starka forskningsbas vi har. Ta till exempel biomaterial. I Sverige finns mycket bra forskning på universitet och företag och stor förståelse för hur marknaden kommer att se ut. Jag har träffat runt hundra biomedicinska företag i USA, och av dem jobbar 70 procent med Sverige. Så här finns potential!
Fara i att bli för snäv
Rickne menar att det finns en hel del att göra för att stödja det seriella entreprenörskapet. Incitament och venture capital är nyckelfrågorna. Samtidigt ser hon en fara i att bygga där man står – det kan leda till inlåsning. Om en blivande företagare inte får gehör för sin idé i Sverige lägger han eller hon kanske ner den i stället för att söka sig ut i Europa.
– Vi är faktiskt så lokala. Här finns mycket att göra på individplanet, det handlar om hur vi ser på världen och oss som en del av Europa.
På det hela taget går det ”ganska bra” för företagen i Massachusetts, ”hyfsat bra” i Sverige och ”lite sämre” i Ohio, summerade Annika Rickne. Mått som antal etablerade företag, överlevnad och innovativitet indikerade alla en sämre utveckling för Ohio.
– En av förklaringsfaktorerna är just klusterbyggandet. I Ohio är man visserligen samlokaliserade, men företagen har inte dragit nytta av varandra. Jag tror inte att det är en slump att tre av världens fem mest spännande företag inom artificiellt skinn finns i Massachusetts, till och med på samma gata.
Företagarna är starka konkurrenter om samma kunder, riskkapitalister och kompementa medarbetare, men de umgås ändå. I och med det delar de kunskapen, och det är värdefullt. På samma sätt är det ingen tillfällighet att svenska företag blivit duktiga på dentala applikationer. För att de svenska framgångarna ska bli fler vill Annika Rickne se förändringar inom bland annat universitetsvärlden.
– Forskningsbasen är underdimensionerad, både med avseende på antalet institutioner och volym. När jag jämför de tre regionerna ser jag att Sverige har ungefär lika många som disputerat inom biomaterial som i Ohio, och vi har dubbelt så många publikationer. Men den svenska forskningen är bara en tredjedel av Massachusetts. Underdimensioneringen leder till mindre experimenterande, och mindre diversitet. Därigenom blir det färre teknologiska möjligheter som kan skapa företag.
– Sedan har vi ju venture capital-företagen. De företag som startade 1980-1998 hade inte en bra venture capital-marknad men de företag som startade för fem år sedan hade det bättre. Aktörerna har blivit fler och kapitalet mer tillgängligt – och mer kompetent. Ändå finns fortfarande mycket att göra på det här området. Jag tror att riskkapitalisterna är otroligt centrala i klusterbyggandet och i företagets tidiga faser.
För mer info: annric@mot.chalmers.se
—
