Tina Seelig är bästsäljande författare och professor vid Stanford University i USA. Under sitt föredrag på Estrad 7 september 2015 definierade hon innovationscykelns steg, förklarade hur man kan ta sig från inspiration till implementation och berättade varför vi behöver komma på minst 100 idéer för att hitta rätt idé.
– Om vi gick laget runt och bad alla definiera kreativitet, skulle vi få lika många olika svar som det är deltagare här. Det är ett stort problem, konstaterade Tina Seelig inledningsvis.
Kreativitet är helt enkelt ett välanvänt, men svårdefinierat begrep.
– Inom andra områden, som fysik och musik, har vi tydliga definitioner och koncept som relaterar till varandra. Det gör att vi kan använda dem utan att bli missförstådda. Utan de här koncepten skulle vi inte kunna kommunicera och göra fantastiska saker. Det är ett problem när det gäller entreprenörskap, innovation och kreativitet: Vi har ingen tydlig, gemensam vokabulär. Därför pratar vi ibland om olika saker och de är väldigt svåra att lära ut.
För att tydligare kunna förklara hur den kreativa processen utvecklas, från den alla första problemställningen till genomförande ute i verkligheten, har Tina Seelig tagit fram definitioner som hon använder i sin undervisning.
– Det börjar med fantasi, det vill säga vår förmåga att föreställa sig saker som inte existerar. Kreativitet är förmågan att använda fantasin för att lösa en utmaning eller ett problem. Innovation är förmågan att använda sin kreativitet för att komma på en unik lösning.
Kreativitet skapar något som är nytt för dig, innovation skapar något som är nytt för världen. Och entreprenörskap handlar om att använda innovationen för att göra nya idéer fruktbara och skalbara, enligt Tina Seelig.
Hon kallar allt det här för The Innovation Cycle, innovationscykeln. Det är när du har alla fyra delarna i cykeln på plats som du kan se vad som behöver hända för att nå resultat. Din inställning är viktig under hela processen.
– Du behöver ha en positiv attityd för att hela processen ska bli verklighet. Den kreativa processen är nämligen beroende av hur du tänker och agerar. För att bättre kunna använda din fantasi behöver du både vara engagerad och kunna föreställa dig hur något kan göras annorlunda.
Många tror att det är tvärtom. Att man föreställer sig det man vill göra först och sedan får man det att hända. Men du måste börja med engagemang, menade Seelig. Det är det som är nyckeln.
– Det är bara när du börjar engagera dig i världen som du lägger märke till alla möjligheter där du kan bidra med förändring. Processen börjar alltid med engagemanget, sedan kan du föreställa dig en annorlunda värld.
När engagemanget finns är det dags att börja vara kreativ, och enligt Seelig behöver vi då två nya ingredienser: motivation och experimentlust. Motivation handlar om att ta sig ut ur sin bekvämlighetszon och göra något helt annorlunda.
– Tyvärr gillar de flesta människor att lägga pussel. De öppnar asken och återskapar en bild som någon annan har skapat åt dem. Saknas det en enda bit kan pusslet inte bli färdigt, och de här människorna kan inte gå vidare. Deras motsats är människor som skapar lapptäcken. De tar de bitar som de faktiskt har och sätter ihop dem på nya och intressanta sätt som ingen tidigare sett.
Motivation tillåter dig att se saker genom en fräsch lins, och leder ofta till lust att experimentera.
– Du måste vara villig att göra små experiment på vägen, för att se om din idé kommer att fungera. Funkar experimentet leder det till att du blir ännu mer motiverad. Våra studenter får göra många prototyper innan de väljer en idé att gå vidare med.
Seelig lär till och med ut något som på Stanford kallas för pretotyping. Det är testet som talar om ifall du arbetar med rätt idé, genom att kolla om det finns en efterfrågan redan innan du skapar första prototypen.
– Små experiment leder inte till stora förluster utan till vidare experiment och motivation. Sedan fortsätter processen i innovationsstadiet, när du letar efter lösningar som inte är vad alla redan förväntar sig.
– En av de viktigaste sakerna jag gör med mina studenter är att hjälpa dem omformulera sina frågor. Ifrågasätter man inte frågorna får man alltid samma svar, sa Seelig.
Hon förespråkar att brainstorming ska föregås av framestorming. Det vill säga att man först sätter upp ramar kring de frågor som ska leda till idén man senare vill brainstorma kring.
Seelig låter sina studenter skriva ner minst 100 lösningar på varje problem, eftersom de första idéerna alltid ger de förväntade svaren. Sedan gör studenterna en video, en pretotyp, som presentation av den utvalda idén för att undersöka om andra tycker att den verkar intressant.
Entreprenörskap kräver främst glöd och kämparanda, menar Seelig.
– Ju mer motiverad du är i kreativitetsstadiet, desto envisare kommer du att kämpa på i entreprenörskapsfasen. Väljer du ett problem som inte motiverar dig kommer du inte ha tillräcklig energi för att nå slutfasen.
Som entreprenör behöver du inspirera dig själv och ditt team, men också dina kunder till att köpa din produkt, investera i dig och sprida information om sina köp på sociala medier. Entreprenörer behöver vara engagerande historieberättare.
– När du börjar inspirera andra med dina idéer leder det ofta till att deras fantasi, kreativitet, innovationsförmåga och entreprenörsanda växer. Det leder till våg efter våg av innovation och motivation till att hitta nya idéer.
Tina Seelig menade att alla organisationer behöver alla dessa delar, men att inte alla människor behöver göra allt. Vi ska göra det vi är bäst på.
– Med en gemensam vokabulär och de här stegen kan vi alla bli bättre på att få idéerna ur huvudet, och ut i världen.
Föreläsningens andra del bestod av en enklare workshop, där publiken bland annat skulle komma på de sämsta affärsidéerna de kunde. Sedan skulle de vända på steken och hitta något positivt i det dåliga. Enligt Seelig är det en effektiv metod för att tränga bortom de förväntade idéerna.
– Även i de galnaste idéer kan det finnas kort av briljans, konstaterade hon.
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta tseelig@stanford.edu—
